Tränat lite o så har vi 60 kg problem hos "granne"
Jag har tränat lite, dels jag o dogsen själva. Men även med Susanne och så med spårgruppen.
Spåret för 2 veckor sen blev inte så bra. Dizza hade inte spårat på typ 6 veckor pga norrlandsturen o kastreringen och Tyson hade bara spårat 1 gång på dessa 6 veckor. Blåsigt, som vanligt, på Kabusa. Båda hundarna kämpade som tusan i spåret, men hade svårt.
För T var det meningen att det skulle bli ett max 600 m ROLIGT spår med massa apporter. Jag hade dels varit slarvig o glömt säga till om förstärkning i form av belöning en liten bit efter upptaget. Spåret, enligt min gps var ca 900 m. Nåja, han kämpade som tusan trots att han inte hittade en apport förrän efter nästan halva sträckan. Jag var rätt så imponerad av honom att han fortsatte att kämpa i blåsten och han hittade slutet!!! Blev inte riktigt som det var tänkt, men helt ok ändå.
D var så övertaggad, men gick ändå kanonbra i början. Sen fick hon svårt att spåra i blåsten, men hon fortsatte ändå.. kändes dock inte helt bra. Efter drygt halva spåret funderade jag på att bryta vid en apport för jag tyckte hon kämpat på bra och ville sluta när det var så. Dumma jag fortsatte och det gick lite nedför i spårarbetet.. dumma, dumma jag....
Denna helg gick det mkt bättre! Puh! Det blåste en hel del, och vi höll till på Fredriksberg. Denna gång var jag bättre med instruktioner om förstärkning osv för vad jag tänkt med spåret.
Tyson fick ett spår på ca 600 m, med många apporter o lite klurigheter som återgång osv. Han spårade så himla fint. Fin attityd och fint drag i linan *mamsen nöjd* Han missade 2 apporter, varav en var i återgången för där gick han inte ens ut o kollade av utan fortsatte där vinkeln gick för resten av spåret :-) host host... ska vi nog "träna på" lite.
Kanonnöjd med hans spårning och han tyckte det var kul det syntes!
Dizza spårade oxå riktigt bra. Spåret var omkring 700 m på öppen åker, en del sorkhål (Dizzas svaghet). Hon stannade till ngn gång för att pausa samtidigt kollade hon av ett sorkhål men gick tillbaka till spårningen själv. Puh. Hon tog alla apporter (tror jag...) Väldigt noga och inte ofta utanför spårkärnan :-) . Och hon tog en spetsvinkel så JÄVLA SNYGGT!!! Jisses vad imponerad jag blev. Hon stannade till nosade precis i spetsen o drog sen vidare i spårkärnan. T o m spårläggaren sa: jäklar vad snyggt!!
Uppletandet är ju något jag inte har erfarenhet eller kunskap i, men vi kämpar vidare och nu verkar det som om det har börjat släppa!! Jag fick utlagt 3 föremål på en linje. Den längst ut på fullt djup.
Började med Tyson. Han jobbade kanonfint rakt ut, samtidigt som han kollade av på väg ut. Hittade första, vände o kom direkt mot mig. Jag jublade!!
Nästa skick, lika fint rakt ut och jobbade med nosen från första galoppsteget! Återigen hittade han föremål o kom in. Sista skicket var lika fint arbete av min kung.
Så himla fint han jobbar. Han älskar att jobba med nosen. Nu ska vi bara jobba vidare och jag hoppas kunna bibehålla hans fina tempo o arbete.
Dizza då. Först fick hon nys på markeringen för ena hörnet som var lite för lågt uppsatt (mitt eget fel :-) )
Tog ett steg in i rutan o skickade sen. Då sprang hon rakt ut och nästan stod på näsan när hon tvärnitade när hon fått nys på första föremålet. Kanonnöjd med henne också i uppletandet, jobbade fint ut på djupet och tog in alla föremål. Mammas plutt!
------------------
Sen har jag även tränat med Susanne. Fortsatte med vittringsapporteringen och hon löste det jättefint. Rutan testade jag av igen, på olika distanser och med target i rutan. En enstaka gång som hon stannade innan rutan, sen löste hon det och vi avslutade när det gick som bäst.
Vår käpphäst metallen.... jisses vad vi har lång väg att gå... men det är bara bita ihop. Hon har blivit liiite bättre, men är riktigt lös i munnen när hon har den. Släpper den gärna. Måste få henne att "ta mer ansvar" för apporten och få henne att inse att hon måste jobba lite mer för att få belöning... Hitta en balans helt enkelt.
Körde även sättande under gång, så Susanne kunde klicka o belöna så kunde jag koncentrera mig på hur jag går. I låg fart gick det jättefint, men när jag ökade för mkt i fart så testade hon ställande under gång och när det blev "fel, fel" som svar av matte så gick hon över till läggande men även där "fel, fel".. haha.. och hon som gjorde dem så fint o snabbt...
Saktade ner igen i farten och vips så satt det där igen!! Så jag får öka takten lite mer långsamt mellan gångerna.. *skriva upp*
Sen fick D ett hjärnsläpp.. eller matte rättare sagt. Utan förberedelse gick jag snabbt över till fjärren... dumma dumma jag... helt plöstligt kunde hon inte stå. *nääää, det där känner jag inte igen*.. skiiiiit... Som tur är så fixade det sig och nu när vi gjort det idag så gjorde hon det lika fint som alltid igen..
Tyson fick komma ut en sväng. Har känt att han inte går helt rent, och det bekräftades av Susanne.. Han avlastar höger bak, och det är den höften som är sämre än den andra (D isf C)... så jag ska boka tid för röntgen så jag får svart på vitt hur det ser ut och om det är det som spökar. Jag måste veta, för han ska inte gå och ha ont, min älskade T.
Han haltar inte men ändå...
Värmde upp honom ordentligt innan vi fortsatte, körde sen några apporteringar som han gjorde kanonfint!! Metallen eller vanlig.. skit samma, säger T. Han älskar bara att apportera :-) .
Körde lite ff under vanlig gång och språng marsch. Duktig kille :-) .
Sen körde vi även lite framåtsändande. Jisses vad han börjar fatta detta, utan att gå ner i fart ut till "gruppen".. min plutt!!! Nu måste vi få platsliggningen att fungera!! Så ska vi visa att vi visst kan!!
----------------------------
Så till 60kg-problemet.....
För ca 3 veckor sen kom en "granne" förbi mig. Hon bor på en gård som har en väg som går "genom" denna gård som jag brukar gå på när jag är på en "kort" runda (45 min) med hundarna. Denna väg får man gå på, vill jag börja med att säga.
Nåja.. hon berättade då att hennes Boerboel (sydafrikansk mastiff) nu har har hoppat på 2 hundar som gått på denna väg. Ok.... jag stod där, allmänt stressad för att jag var sen o på väg till J.
Hon babblade på och berättade att hanen dött nyligen och det var tydligen efter det som tiken hoppat på dessa 2 hundar (olika tillfällen). För att göra historien kort så bad hon att jag skulle ringa varje gång jag ska gå förbi där, så håller hon hunden inne. Jag var stressad o ville bli av med henne plus att jag hade feber o inte riktigt vid mina sinnes fulla bruk o svarade: ok... kan jag väl göra.
Vill ju inte att mina hundar ska bli skadade, för det lär ju inte vara denna bjässe som får skador.. Den väger ju nästan mer än mina 2 tillsammans..
Allteftersom så har jag blivit mer o mer irriterad över detta. Varför ska JAG lösa HENNES problem?
Mötte henne på en av mina promenader med hundarna då hon stannade till i bilen o frågade hur jag tyckte det fungerade. Jag sa helt ärligt att jag tycker det är rätt så jobbigt. Jag har, pga hennes hund, börjat dra mig för att gå den vägen osv och JAG har inte gjort nåt fel.
Hon pratade på, men lyssnade inte på vad jag hade att säga vad som faktiskt gäller ang tillsyn av hund. Jag var lugn och saklig (jo, det var jag faktiskt), sa även: andra hundar då?? Vad händer dem om de kommer förbi på denna väg o din hund attackerar dem... Noll mottagning hos damen. Hon sa: ja men jag bor på en stor gård på landet och har rätt att ha mina djur lösa på min tomt. öh... jaaaa, om de inte orsakar skada för andra och du har koll på den... och DET har hon ju uppenbart INTE. Och sen sa hon nåt om att den gör ju bara rätt: vaktar sin gård.
Hon kommenterade även att jag ju har mkt bättre styr på mina hundar än hon har. Öhhh, jaaaa svarade jag.. men det är oxå träning varje dag. Jo, men jag tränar oxå varje dag svarar hon. Hon får inte äta av maten förrän jag har sagt varsågod och så får hon inte gå ut före mig genom dörren... ja men oj... förlåt.. då förstår jag. ELITTRÄNAD med andra ord. *suckar*
Hon ringde sedan några dagar senare, jag "missade" samtalet. Hon hade snackat in ett meddelande där hon sa att hon tyckte det var synd att vi inte kunde glädjas åt hundägandet tillsammans... öhhh. det ENDA vi har gemensamt är att vi äger hund, sen stoppar det... Hon ringde 2 ggr till den dagen, men då pallade jag inte prata med henne...
Har nu pratat med polisen och länsstyrelsen. Ska få hemskickat exakt vad som står i lagen om tillsyn av hund och katt. Polisen sa bara: du SKA INTE ringa till henne!! Vi pratade en stund och jag fick goda råd hur jag skulle gå vidare, men hon sa oxå att det var skrämmande hur noll vetande vissa folk är.
Vi får se hur det går nu....
------------------
Det sista.... dålig planering hos min käre bror. Han och Kattis ska gifta sig, vilket är kanonroligt!! Meeeen, helt ärligt brorsan... du kunde inte valt ett annat datum??? 29:e augusti! Det är ju för tusan Bruks SM och dessutom NÄRA....
Kram på er därute!!
Spåret för 2 veckor sen blev inte så bra. Dizza hade inte spårat på typ 6 veckor pga norrlandsturen o kastreringen och Tyson hade bara spårat 1 gång på dessa 6 veckor. Blåsigt, som vanligt, på Kabusa. Båda hundarna kämpade som tusan i spåret, men hade svårt.
För T var det meningen att det skulle bli ett max 600 m ROLIGT spår med massa apporter. Jag hade dels varit slarvig o glömt säga till om förstärkning i form av belöning en liten bit efter upptaget. Spåret, enligt min gps var ca 900 m. Nåja, han kämpade som tusan trots att han inte hittade en apport förrän efter nästan halva sträckan. Jag var rätt så imponerad av honom att han fortsatte att kämpa i blåsten och han hittade slutet!!! Blev inte riktigt som det var tänkt, men helt ok ändå.
D var så övertaggad, men gick ändå kanonbra i början. Sen fick hon svårt att spåra i blåsten, men hon fortsatte ändå.. kändes dock inte helt bra. Efter drygt halva spåret funderade jag på att bryta vid en apport för jag tyckte hon kämpat på bra och ville sluta när det var så. Dumma jag fortsatte och det gick lite nedför i spårarbetet.. dumma, dumma jag....
Denna helg gick det mkt bättre! Puh! Det blåste en hel del, och vi höll till på Fredriksberg. Denna gång var jag bättre med instruktioner om förstärkning osv för vad jag tänkt med spåret.
Tyson fick ett spår på ca 600 m, med många apporter o lite klurigheter som återgång osv. Han spårade så himla fint. Fin attityd och fint drag i linan *mamsen nöjd* Han missade 2 apporter, varav en var i återgången för där gick han inte ens ut o kollade av utan fortsatte där vinkeln gick för resten av spåret :-) host host... ska vi nog "träna på" lite.
Kanonnöjd med hans spårning och han tyckte det var kul det syntes!
Dizza spårade oxå riktigt bra. Spåret var omkring 700 m på öppen åker, en del sorkhål (Dizzas svaghet). Hon stannade till ngn gång för att pausa samtidigt kollade hon av ett sorkhål men gick tillbaka till spårningen själv. Puh. Hon tog alla apporter (tror jag...) Väldigt noga och inte ofta utanför spårkärnan :-) . Och hon tog en spetsvinkel så JÄVLA SNYGGT!!! Jisses vad imponerad jag blev. Hon stannade till nosade precis i spetsen o drog sen vidare i spårkärnan. T o m spårläggaren sa: jäklar vad snyggt!!
Uppletandet är ju något jag inte har erfarenhet eller kunskap i, men vi kämpar vidare och nu verkar det som om det har börjat släppa!! Jag fick utlagt 3 föremål på en linje. Den längst ut på fullt djup.
Började med Tyson. Han jobbade kanonfint rakt ut, samtidigt som han kollade av på väg ut. Hittade första, vände o kom direkt mot mig. Jag jublade!!
Nästa skick, lika fint rakt ut och jobbade med nosen från första galoppsteget! Återigen hittade han föremål o kom in. Sista skicket var lika fint arbete av min kung.
Så himla fint han jobbar. Han älskar att jobba med nosen. Nu ska vi bara jobba vidare och jag hoppas kunna bibehålla hans fina tempo o arbete.
Dizza då. Först fick hon nys på markeringen för ena hörnet som var lite för lågt uppsatt (mitt eget fel :-) )
Tog ett steg in i rutan o skickade sen. Då sprang hon rakt ut och nästan stod på näsan när hon tvärnitade när hon fått nys på första föremålet. Kanonnöjd med henne också i uppletandet, jobbade fint ut på djupet och tog in alla föremål. Mammas plutt!
------------------
Sen har jag även tränat med Susanne. Fortsatte med vittringsapporteringen och hon löste det jättefint. Rutan testade jag av igen, på olika distanser och med target i rutan. En enstaka gång som hon stannade innan rutan, sen löste hon det och vi avslutade när det gick som bäst.
Vår käpphäst metallen.... jisses vad vi har lång väg att gå... men det är bara bita ihop. Hon har blivit liiite bättre, men är riktigt lös i munnen när hon har den. Släpper den gärna. Måste få henne att "ta mer ansvar" för apporten och få henne att inse att hon måste jobba lite mer för att få belöning... Hitta en balans helt enkelt.
Körde även sättande under gång, så Susanne kunde klicka o belöna så kunde jag koncentrera mig på hur jag går. I låg fart gick det jättefint, men när jag ökade för mkt i fart så testade hon ställande under gång och när det blev "fel, fel" som svar av matte så gick hon över till läggande men även där "fel, fel".. haha.. och hon som gjorde dem så fint o snabbt...
Saktade ner igen i farten och vips så satt det där igen!! Så jag får öka takten lite mer långsamt mellan gångerna.. *skriva upp*
Sen fick D ett hjärnsläpp.. eller matte rättare sagt. Utan förberedelse gick jag snabbt över till fjärren... dumma dumma jag... helt plöstligt kunde hon inte stå. *nääää, det där känner jag inte igen*.. skiiiiit... Som tur är så fixade det sig och nu när vi gjort det idag så gjorde hon det lika fint som alltid igen..
Tyson fick komma ut en sväng. Har känt att han inte går helt rent, och det bekräftades av Susanne.. Han avlastar höger bak, och det är den höften som är sämre än den andra (D isf C)... så jag ska boka tid för röntgen så jag får svart på vitt hur det ser ut och om det är det som spökar. Jag måste veta, för han ska inte gå och ha ont, min älskade T.
Han haltar inte men ändå...
Värmde upp honom ordentligt innan vi fortsatte, körde sen några apporteringar som han gjorde kanonfint!! Metallen eller vanlig.. skit samma, säger T. Han älskar bara att apportera :-) .
Körde lite ff under vanlig gång och språng marsch. Duktig kille :-) .
Sen körde vi även lite framåtsändande. Jisses vad han börjar fatta detta, utan att gå ner i fart ut till "gruppen".. min plutt!!! Nu måste vi få platsliggningen att fungera!! Så ska vi visa att vi visst kan!!
----------------------------
Så till 60kg-problemet.....
För ca 3 veckor sen kom en "granne" förbi mig. Hon bor på en gård som har en väg som går "genom" denna gård som jag brukar gå på när jag är på en "kort" runda (45 min) med hundarna. Denna väg får man gå på, vill jag börja med att säga.
Nåja.. hon berättade då att hennes Boerboel (sydafrikansk mastiff) nu har har hoppat på 2 hundar som gått på denna väg. Ok.... jag stod där, allmänt stressad för att jag var sen o på väg till J.
Hon babblade på och berättade att hanen dött nyligen och det var tydligen efter det som tiken hoppat på dessa 2 hundar (olika tillfällen). För att göra historien kort så bad hon att jag skulle ringa varje gång jag ska gå förbi där, så håller hon hunden inne. Jag var stressad o ville bli av med henne plus att jag hade feber o inte riktigt vid mina sinnes fulla bruk o svarade: ok... kan jag väl göra.
Vill ju inte att mina hundar ska bli skadade, för det lär ju inte vara denna bjässe som får skador.. Den väger ju nästan mer än mina 2 tillsammans..
Allteftersom så har jag blivit mer o mer irriterad över detta. Varför ska JAG lösa HENNES problem?
Mötte henne på en av mina promenader med hundarna då hon stannade till i bilen o frågade hur jag tyckte det fungerade. Jag sa helt ärligt att jag tycker det är rätt så jobbigt. Jag har, pga hennes hund, börjat dra mig för att gå den vägen osv och JAG har inte gjort nåt fel.
Hon pratade på, men lyssnade inte på vad jag hade att säga vad som faktiskt gäller ang tillsyn av hund. Jag var lugn och saklig (jo, det var jag faktiskt), sa även: andra hundar då?? Vad händer dem om de kommer förbi på denna väg o din hund attackerar dem... Noll mottagning hos damen. Hon sa: ja men jag bor på en stor gård på landet och har rätt att ha mina djur lösa på min tomt. öh... jaaaa, om de inte orsakar skada för andra och du har koll på den... och DET har hon ju uppenbart INTE. Och sen sa hon nåt om att den gör ju bara rätt: vaktar sin gård.
Hon kommenterade även att jag ju har mkt bättre styr på mina hundar än hon har. Öhhh, jaaaa svarade jag.. men det är oxå träning varje dag. Jo, men jag tränar oxå varje dag svarar hon. Hon får inte äta av maten förrän jag har sagt varsågod och så får hon inte gå ut före mig genom dörren... ja men oj... förlåt.. då förstår jag. ELITTRÄNAD med andra ord. *suckar*
Hon ringde sedan några dagar senare, jag "missade" samtalet. Hon hade snackat in ett meddelande där hon sa att hon tyckte det var synd att vi inte kunde glädjas åt hundägandet tillsammans... öhhh. det ENDA vi har gemensamt är att vi äger hund, sen stoppar det... Hon ringde 2 ggr till den dagen, men då pallade jag inte prata med henne...
Har nu pratat med polisen och länsstyrelsen. Ska få hemskickat exakt vad som står i lagen om tillsyn av hund och katt. Polisen sa bara: du SKA INTE ringa till henne!! Vi pratade en stund och jag fick goda råd hur jag skulle gå vidare, men hon sa oxå att det var skrämmande hur noll vetande vissa folk är.
Vi får se hur det går nu....
------------------
Det sista.... dålig planering hos min käre bror. Han och Kattis ska gifta sig, vilket är kanonroligt!! Meeeen, helt ärligt brorsan... du kunde inte valt ett annat datum??? 29:e augusti! Det är ju för tusan Bruks SM och dessutom NÄRA....
Kram på er därute!!
Svartbergsdagarna, del2 o liiiite uppdatering innan.
Idag var jag såååå laddad att träna med Susanne, men hon ringde igår o kraxade :-( . Så det är nog bäst att hon ligger hemma i horisontalläge o vilar sig frisk.
Först kände jag inte för att träna, men sen så tänkte jag... vad f-n.. äh, jag åker iaf. Och så bar det av mot Skurups Bk.
Soligt o varmt, inte mkt vind. Härligt. Tyson blir dock fort trött speciellt i början på "sommaren" när det är över 15 grader o sol.
Hade så kul med mina hundar idag! Min plan var att bara gå ut och ha kul och inventera i det de kunnat förr o som vi inte tränat på ett tag.
Båda var jätteduktiga och gav verkligen allt. Mina pluttar!!
Tysons apporteringar är riktigt fina nu, med bra fart. Körde även positioner i fria följet, inkallning med ställande och även framåtsändande. Duktig kille var det!!! Han kämpade på bra även om det märktes att han blev trött i solen.
Dizza körde jag positioner vid halter och vid ingångar. Det börjar nog rätta till sig nu :-) . Felprocenten är mkt lägre än tidigare, så vi kör på!
Sen körde vi förflyttningar. Har haft "problem" vid steg åt vänster och även bakåt. Idag gjorde hon det riktigt bra. Säger backa nu när jag tar steg bakåt och nu håller hon in rumpan i rätt position. Innan tog hon ett steg ut med bakdelen från mig o så korrigerade in vid halten. Men inte idag *yey* .
Körde även apport med träapport o idag blev jag såå överlycklig, för nu börjar det kännas som om momentet kan bli ett riktigt bra moment i slutändan. Riktigt fin fart in och snygg ingång.
Testade även krypet och lillfian som snart är ökänd för "skink-krypet" överraskade matte. Jag bestämde mig för att backa lite och stå framför henne och belöna minsta lilla rörelse som var rätt då det är lättare att se. Hon gör skutt som är grymt små o låga med bakbenen ibland, eller lägger sig på ena skinkan o kryper så... jag vet; ser helt knasigt ut..
Idag verkade 25-öringen ha trillat ner och hon tog små små steg med bakbenen, så det finns hopp om fint kryp.
Efter träning pratade jag med en kompis som har ett inte så trevligt problem med sin träning. Nämligen en tränings"kompis" som står och snackar skit om hennes hund till de andra i gänget, och så att hon kan höra det!
Ja, hunden är ju dum i huvet och fattar ingenting och typiskt malle och han kan ju ingenting och fan o hans moster kommer ur dennes mun.
NÄR HON TRÄNAR!!! Vad faaaan, säger jag bara.
Ska inte hundträning vara kul och peppande, speciellt i en träningsgrupp?
Jag förstår inte vad man får ut av att stå och snacka sånt SPECIELLT när den omtalade tränar? Ja, annat än att försöka sänka ekipaget. För jag tror det är där skon klämmer. Denne person känner nog sig hotad av min vän.
För varför vara glad för sin träningspolares framgångar?? öhhhh.... (ironi)
Jag tror h*n ser vad jag och andra ser: detta ekipage kan gå hur långt som helst!
Hunden är ung och visar redan finfint engagemang och är snabbtänkt och är riktigt duktig och inte ett dugg dum!
Så, vännen; fortsätt tro på dig själv och din underbara hund för det är vi många andra som gör!!
Nåja, nu till bilderna:
Tyke Tyrann :-) sötnosen
Bara 2 bilder idag på charmknutten :-)
Hit med den, mojjan!!! Gretis-pletis fattade snabbt vad som gällde för att få rosa kampskinnet :-)
Run, Forrest, run!! Rolig bild, även om det är noll skärpa..
Yihoooooo!! (inte heller skarp, jag vet :-) )
Så rolig min, kunde inte låta bli
Underbart söta Greta
Älskar att jobba med mojjan sin
Greta med fiiiint rosa skinn
Klicka
Vad händer där borta?
Sötnosen...
Titta, mamsen, jag har en boll!!!
Klicka in action!
Kryddan tränar vittringsapportering
Nöjd tjej
Sötnosen "El Kryddo"
Så, nu är det inga fler bilder :-)
Medalj till er som orkade igenom allt.
Kram
Först kände jag inte för att träna, men sen så tänkte jag... vad f-n.. äh, jag åker iaf. Och så bar det av mot Skurups Bk.
Soligt o varmt, inte mkt vind. Härligt. Tyson blir dock fort trött speciellt i början på "sommaren" när det är över 15 grader o sol.
Hade så kul med mina hundar idag! Min plan var att bara gå ut och ha kul och inventera i det de kunnat förr o som vi inte tränat på ett tag.
Båda var jätteduktiga och gav verkligen allt. Mina pluttar!!
Tysons apporteringar är riktigt fina nu, med bra fart. Körde även positioner i fria följet, inkallning med ställande och även framåtsändande. Duktig kille var det!!! Han kämpade på bra även om det märktes att han blev trött i solen.
Dizza körde jag positioner vid halter och vid ingångar. Det börjar nog rätta till sig nu :-) . Felprocenten är mkt lägre än tidigare, så vi kör på!
Sen körde vi förflyttningar. Har haft "problem" vid steg åt vänster och även bakåt. Idag gjorde hon det riktigt bra. Säger backa nu när jag tar steg bakåt och nu håller hon in rumpan i rätt position. Innan tog hon ett steg ut med bakdelen från mig o så korrigerade in vid halten. Men inte idag *yey* .
Körde även apport med träapport o idag blev jag såå överlycklig, för nu börjar det kännas som om momentet kan bli ett riktigt bra moment i slutändan. Riktigt fin fart in och snygg ingång.
Testade även krypet och lillfian som snart är ökänd för "skink-krypet" överraskade matte. Jag bestämde mig för att backa lite och stå framför henne och belöna minsta lilla rörelse som var rätt då det är lättare att se. Hon gör skutt som är grymt små o låga med bakbenen ibland, eller lägger sig på ena skinkan o kryper så... jag vet; ser helt knasigt ut..
Idag verkade 25-öringen ha trillat ner och hon tog små små steg med bakbenen, så det finns hopp om fint kryp.
Efter träning pratade jag med en kompis som har ett inte så trevligt problem med sin träning. Nämligen en tränings"kompis" som står och snackar skit om hennes hund till de andra i gänget, och så att hon kan höra det!
Ja, hunden är ju dum i huvet och fattar ingenting och typiskt malle och han kan ju ingenting och fan o hans moster kommer ur dennes mun.
NÄR HON TRÄNAR!!! Vad faaaan, säger jag bara.
Ska inte hundträning vara kul och peppande, speciellt i en träningsgrupp?
Jag förstår inte vad man får ut av att stå och snacka sånt SPECIELLT när den omtalade tränar? Ja, annat än att försöka sänka ekipaget. För jag tror det är där skon klämmer. Denne person känner nog sig hotad av min vän.
För varför vara glad för sin träningspolares framgångar?? öhhhh.... (ironi)
Jag tror h*n ser vad jag och andra ser: detta ekipage kan gå hur långt som helst!
Hunden är ung och visar redan finfint engagemang och är snabbtänkt och är riktigt duktig och inte ett dugg dum!
Så, vännen; fortsätt tro på dig själv och din underbara hund för det är vi många andra som gör!!
Nåja, nu till bilderna:
Tyke Tyrann :-) sötnosen
Bara 2 bilder idag på charmknutten :-)
Hit med den, mojjan!!! Gretis-pletis fattade snabbt vad som gällde för att få rosa kampskinnet :-)
Run, Forrest, run!! Rolig bild, även om det är noll skärpa..
Yihoooooo!! (inte heller skarp, jag vet :-) )
Så rolig min, kunde inte låta bli
Underbart söta Greta
Älskar att jobba med mojjan sin
Greta med fiiiint rosa skinn
Klicka
Vad händer där borta?
Sötnosen...
Titta, mamsen, jag har en boll!!!
Klicka in action!
Kryddan tränar vittringsapportering
Nöjd tjej
Sötnosen "El Kryddo"
Så, nu är det inga fler bilder :-)
Medalj till er som orkade igenom allt.
Kram
Bilder från Svartbergs del 1
Text kommer kanske sen... orkar inte just nu.
Men jag kan iaf säga att jag hade himla kul och jag är så glad över mina vänner som mötte upp o gjorde dessa dagar underbara!! Tack, tjejer!!
Fick massa tips o nya idéer hur vi ska gå vidare jag o vovvarna. Nu ska jag bara finna tid till allt... :-)
Här är bilder på de andra deltagarna:
El kryddo har bara ögon för sin matte :-)
Kryddan, happy camper
A-M pratar med bollen i fickan... spännande tycker sötnosen Paco
Charmtrollet
Malin skyddar sin kamera o superobjektiv :-)
Alltid lika söta Klicka
Jag lyckas alltid få bilder på Klicka där hon ser ut att le :-)
Greta ser bara matte :-) Allas vår General Greta
Hon kan se rätt så bestämd ut
Och även glad :-) sötnosen.....
Va?! Menar du den här?? Säker?
Tyke Tyrann sneglar lite....
Mums!!! Tyke njuter av lite godis
Mojjan.... ska vi hitta på nåt snart??? snääääälla
Lite trött blir man allt efter all rolig träning! Tyke demonstrerar lösning.
That's all for today, folks!!
Men jag kan iaf säga att jag hade himla kul och jag är så glad över mina vänner som mötte upp o gjorde dessa dagar underbara!! Tack, tjejer!!
Fick massa tips o nya idéer hur vi ska gå vidare jag o vovvarna. Nu ska jag bara finna tid till allt... :-)
Här är bilder på de andra deltagarna:
El kryddo har bara ögon för sin matte :-)
Kryddan, happy camper
A-M pratar med bollen i fickan... spännande tycker sötnosen Paco
Charmtrollet
Malin skyddar sin kamera o superobjektiv :-)
Alltid lika söta Klicka
Jag lyckas alltid få bilder på Klicka där hon ser ut att le :-)
Greta ser bara matte :-) Allas vår General Greta
Hon kan se rätt så bestämd ut
Och även glad :-) sötnosen.....
Va?! Menar du den här?? Säker?
Tyke Tyrann sneglar lite....
Mums!!! Tyke njuter av lite godis
Mojjan.... ska vi hitta på nåt snart??? snääääälla
Lite trött blir man allt efter all rolig träning! Tyke demonstrerar lösning.
That's all for today, folks!!
Long time, no see.....
Senaste månaden har varit helt galen.... Har varken haft tid eller ork att uppdatera något här. Jag uppdaterar närmaste dagarna med lite åt gången... många bilder blir det nog...
Nåja, here we go:
Innan semestern var det mååånga tjänstetecken som skulle göras, och mkt annat som skulle hinnas innan avfärd mot Norrbotten o snön :-) .
Körde upp tidig söndag, och körde 160 mil på en o samma dag. Jisses vad trött jag var!! Möttes i Luleå av hällregn. What the f**k!!! Men snö var det!
Morgonen efter vaknade jag av strålande solsken och frisk luft o snö så långt jag kunde se.
Denna utsikt från mina föräldrars hus i Gammelstad:
Underbart, eller är det underbart?! *ler*
Jag o hundarna tog en tur på isen så de fick springa av sig en hel del. Efter promenaden så körde jag mot min brorsa o hans familj i Vallen, med en avstickare hos Linda o Kiwi med alla galna valpar. De skulle levereras dagen efter, så jag fick passa på att bitas på o försöka hinna pussa på dem innan man fick valptänder i näsan eller liknande...
Fick även det efterlängtade torkade renkött som Linda torkat åt mig. Tack, vännen!!!
Här är bilder på några valpar:
Hur söt får man vara då?!
Nyfiken i en strut...
Plutt.....
Svårt att slita sig, meeen ville ju träffa mitt charmtroll till brorsdotter Lova och även nytillskottet Robin (lillebror)
Här är Lovas favvo-uttryck:
oh!! Pluttungen.... :-)
Så här ser hon ut utan favvo-uttrycket:
Och så lillebror vid namn Robin:
Jag körde även upp till stugan där föräldrarna höll till under den första veckan, och umgicks med dem, hälsade på mommo och tog även en liten nätt dagstur till Kiruna för att träffa en barndomsvän, Viveka o hennes dotter Linna. Bara 20 mil enkel tur från stugan... stenkast med andra ord...
På fredagen bar de av tillbaka till Luleå för att på lördagen gå ut o göra Luleå osäkert. Men vilket jävla bottennapp... Riktigt slaskhelg... för inte var det kul ute... inte ens bra musik och inget roligt folk förutom en gammal klasskompis fr Kiruna :-) . Men vi hade kul innan iaf.. men det är väl så det brukar vara; förfesterna är roligast.
Veckan därefter blev det lite hundträning med Linda, och även någon dag själv med hundarna.
Bilder från dagarna när vi tränade och hade fotopaus.
En Nio som ser lite smått galen ut :-)
En mindre galen, men fortfarande charmig Nio
Ännu ett charmtroll, min favvo av valparna: Ozzy
Bara smaka liiiite... eller??
Hur söt får man vara på en skala.....
På fredags morgonen drog jag söderut och stannade till hos Johanna på Björkis, lyckades få min bil lite skrapad av en som parkerade bredvid. Av ren tur kom jag ut ur butiken o skulle ta in T för att testa "Furminator" o då kom en snubbe o sa till mig att bilen bredvid touchat min bil så den gungat till. Vilken jävla tur! Hade jag inte kommit ut så hade jag ev aldrig sett det i tid... nu är det inga stora märken, men fortfarande skrapmärken som jag vägrar stå för!!
Nåja, vidare söderut mot Eskilstuna för ett par nätter på camping med div träning o mys i krokarna. Det skulle vara en skyddstävling på lördagen i Eskilstuna. Visade sig vara en tävling man kunnat vara utan... få deltagare o bara en som var nåt att se. Man lär så länge man lever.
Slut på denna uppdatering....
Nåja, here we go:
Innan semestern var det mååånga tjänstetecken som skulle göras, och mkt annat som skulle hinnas innan avfärd mot Norrbotten o snön :-) .
Körde upp tidig söndag, och körde 160 mil på en o samma dag. Jisses vad trött jag var!! Möttes i Luleå av hällregn. What the f**k!!! Men snö var det!
Morgonen efter vaknade jag av strålande solsken och frisk luft o snö så långt jag kunde se.
Denna utsikt från mina föräldrars hus i Gammelstad:
Underbart, eller är det underbart?! *ler*
Jag o hundarna tog en tur på isen så de fick springa av sig en hel del. Efter promenaden så körde jag mot min brorsa o hans familj i Vallen, med en avstickare hos Linda o Kiwi med alla galna valpar. De skulle levereras dagen efter, så jag fick passa på att bitas på o försöka hinna pussa på dem innan man fick valptänder i näsan eller liknande...
Fick även det efterlängtade torkade renkött som Linda torkat åt mig. Tack, vännen!!!
Här är bilder på några valpar:
Hur söt får man vara då?!
Nyfiken i en strut...
Plutt.....
Svårt att slita sig, meeen ville ju träffa mitt charmtroll till brorsdotter Lova och även nytillskottet Robin (lillebror)
Här är Lovas favvo-uttryck:
oh!! Pluttungen.... :-)
Så här ser hon ut utan favvo-uttrycket:
Och så lillebror vid namn Robin:
Jag körde även upp till stugan där föräldrarna höll till under den första veckan, och umgicks med dem, hälsade på mommo och tog även en liten nätt dagstur till Kiruna för att träffa en barndomsvän, Viveka o hennes dotter Linna. Bara 20 mil enkel tur från stugan... stenkast med andra ord...
På fredagen bar de av tillbaka till Luleå för att på lördagen gå ut o göra Luleå osäkert. Men vilket jävla bottennapp... Riktigt slaskhelg... för inte var det kul ute... inte ens bra musik och inget roligt folk förutom en gammal klasskompis fr Kiruna :-) . Men vi hade kul innan iaf.. men det är väl så det brukar vara; förfesterna är roligast.
Veckan därefter blev det lite hundträning med Linda, och även någon dag själv med hundarna.
Bilder från dagarna när vi tränade och hade fotopaus.
En Nio som ser lite smått galen ut :-)
En mindre galen, men fortfarande charmig Nio
Ännu ett charmtroll, min favvo av valparna: Ozzy
Bara smaka liiiite... eller??
Hur söt får man vara på en skala.....
På fredags morgonen drog jag söderut och stannade till hos Johanna på Björkis, lyckades få min bil lite skrapad av en som parkerade bredvid. Av ren tur kom jag ut ur butiken o skulle ta in T för att testa "Furminator" o då kom en snubbe o sa till mig att bilen bredvid touchat min bil så den gungat till. Vilken jävla tur! Hade jag inte kommit ut så hade jag ev aldrig sett det i tid... nu är det inga stora märken, men fortfarande skrapmärken som jag vägrar stå för!!
Nåja, vidare söderut mot Eskilstuna för ett par nätter på camping med div träning o mys i krokarna. Det skulle vara en skyddstävling på lördagen i Eskilstuna. Visade sig vara en tävling man kunnat vara utan... få deltagare o bara en som var nåt att se. Man lär så länge man lever.
Slut på denna uppdatering....