Träning på nyårsafton
Tro det eller ej, men det bar av ut i skogen vid Söderåsen för att träna med A-M, Lisa, Karin o Carina från räddningsgänget. Så himla kul att träffa dem igen, alldeles för länge sen. Kul att även se deras härliga hundar igen.
(Dizza var inte ensam malinutt, för en gångs skull. Husse Jörgen med Machtkampf's Akita var oxå med.)
Trist att inte träna med dem regelbundet längre, men det var inte hållbart att fortsätta med räddningen när man inte känner sig trygg med den som håller i träningen.
Trivdes kanon med de flesta i gruppen, men jag har aldrig ångrat att jag hoppade av. Det var såå skönt att slippa allt drama som skapades i gruppen, och när fokus inte längre är på att tillsammans med sin hund lära sig nya saker och växa tillsammans... så är det dags att hoppa av... inte förvånad att flera hoppade av, och jag är mäkta imponerad att några av de som är kvar, att de har styrkan att fortsätta.
Nog om det, nu till det väsentliga.
Jag lade ut ett spår till Tyson, funderade om jag skulle lägga några upptag till Dizza. Planen var även att köra uppletande. Måste komma igång med detta ordentligt så jag kan tävla i högre någon gång....
När spåret var lagt satte vi igång med lite blandat. Först lite markeringsövningar och bus med Pako. Även hitta-övningar för charmtrollet Solo. Kanonkul att figga lite igen!! Sen satte vi igång med uppletande. Tyson fick börja. Gick tillbaka lite i träningen och vindade in utlagt föremål, beröm och så till stigen. På med tecknet och ut o leta. Kanonfin fart ut och målmedvetet. Lika fin fart in och till mamsen :-) . Nästa gång... inte så bra. Han fastnade vid ett ställe där det var intressant doft. Han kunde inte riktigt släppa det, och även efter ytterligare en vindning fastnade han på "luktstället" och då gick matte lugnt o hämtade aset och gick till bilen.
Han kändes inte alls "med" idag... återkommer till spåret.
Sen blev det Dizzas tur. Hon hade markerat sitt missnöje med att låta som en skällande badanka i bilen... Vill inte ens veta vad hon sa.... många censur piiiiip hade det nog blivit...
Nåja, när hon väl fick komma ut så var hon sååå nöjd och sååå upptagen av "att läsa tidningen"... många dofter, så hon glömde att hon skulle kissa av sig lite innan vi körde igång... efter många om o men... så kom vi igång.
Gick ut, vindade in. Tillbaka till stigen, på med tecken o hej vad det gick ut till föremålet! Kanonfin fart ut och in till mamsen för att leka!!
Nästa skick, samma visa; vindade in. Hade lagts ut grejer halvvägs, men de plockade jag upp då jag vill få ut henne på djupet nu i början. Kastade den saken några meter från den redan utlagda på fullt djup, så jag kunde skicka en extra gång på minnesbild.
Hon saktade in där ena föremålet legat på halva djupet, men fortsatte snabbt vidare och tog föremålet snabbt och for som en projektil till mamma igen!! Lite lek, sen ställde jag upp henne mot rutan igen, och hon fick snabbt fokus ut mot rutan, men var ngt långsammare ut, men sen fick hon fart och fick in sista föremålet med lysande fart in igen!! Pluttan va dutti idag!! Nu ska jag bara bibehålla regelbunden träning... hihi, kan vara svårt bara det.. Får nog "kräva" lite uppletande träning med Elin o co i helg! Där finns ju massor av kunskap o tips!
Tog sen ut Tyson för hans spår. C hade av misstag gått över första halvdelen iaf av spåret precis innan jag skulle gå hans spår. Han hade svårt att fästa helt,... eller han kändes inte helt "med" återigen... som om det var nåt annat i hans huvud, eller avsaknad av nåt i huvet kanske det skulle vara...
Han hittade 3 föremål, men det kändes inte som om han körde så fokuserat som han brukar och det ville jag inte han skulle få vidare vinst för. Så jag tog återigen lugnt honom av spåret ..(imponerad av mitt lugn själv hihi)
Hämtade Dizzelizzan istället och hej o hå vad det gick. Hon gick igenom ett virrvarr som jag aldrig har testat innan vilket var kul att se. Fin i vinklarna, bra på de flesta föremålen, ngn duttade hon på men valde spåret. Då höll jag snabbt emot och hon gick själv o plockade föremålet.. får jobba vidare på det.
Men totalt sett så tog hon spåret fint, och matte var nöjd med prinsessan!!
Nu ligger mina hjärtebarn på soffan, och har gjort sen vi kom hem sen em. Ut en kort stund, utan större entusiasm.. ville hellre ligga o sussa i soffan tydligen. Nu väntar märgben inför tolvslaget, inga reaktioner än så länge på dem trots enstaka smällare och raketer i närheten.
Börjar ev att söka mig upp mot Gbrg-trakten imorgon för att på fredag besöka Swedbox kennel o gulla med söta boxervalpar med Elin, sen blir det nog mest slappa inför lördagens träning med Sverker och så söndagen med spår/sök/upplet/lydnad.. vi får se vad det blir då. Ev även ett snabbesök på myDog om jag orkar.
Gott nytt år, vänner!!
(Dizza var inte ensam malinutt, för en gångs skull. Husse Jörgen med Machtkampf's Akita var oxå med.)
Trist att inte träna med dem regelbundet längre, men det var inte hållbart att fortsätta med räddningen när man inte känner sig trygg med den som håller i träningen.
Trivdes kanon med de flesta i gruppen, men jag har aldrig ångrat att jag hoppade av. Det var såå skönt att slippa allt drama som skapades i gruppen, och när fokus inte längre är på att tillsammans med sin hund lära sig nya saker och växa tillsammans... så är det dags att hoppa av... inte förvånad att flera hoppade av, och jag är mäkta imponerad att några av de som är kvar, att de har styrkan att fortsätta.
Nog om det, nu till det väsentliga.
Jag lade ut ett spår till Tyson, funderade om jag skulle lägga några upptag till Dizza. Planen var även att köra uppletande. Måste komma igång med detta ordentligt så jag kan tävla i högre någon gång....
När spåret var lagt satte vi igång med lite blandat. Först lite markeringsövningar och bus med Pako. Även hitta-övningar för charmtrollet Solo. Kanonkul att figga lite igen!! Sen satte vi igång med uppletande. Tyson fick börja. Gick tillbaka lite i träningen och vindade in utlagt föremål, beröm och så till stigen. På med tecknet och ut o leta. Kanonfin fart ut och målmedvetet. Lika fin fart in och till mamsen :-) . Nästa gång... inte så bra. Han fastnade vid ett ställe där det var intressant doft. Han kunde inte riktigt släppa det, och även efter ytterligare en vindning fastnade han på "luktstället" och då gick matte lugnt o hämtade aset och gick till bilen.
Han kändes inte alls "med" idag... återkommer till spåret.
Sen blev det Dizzas tur. Hon hade markerat sitt missnöje med att låta som en skällande badanka i bilen... Vill inte ens veta vad hon sa.... många censur piiiiip hade det nog blivit...
Nåja, när hon väl fick komma ut så var hon sååå nöjd och sååå upptagen av "att läsa tidningen"... många dofter, så hon glömde att hon skulle kissa av sig lite innan vi körde igång... efter många om o men... så kom vi igång.
Gick ut, vindade in. Tillbaka till stigen, på med tecken o hej vad det gick ut till föremålet! Kanonfin fart ut och in till mamsen för att leka!!
Nästa skick, samma visa; vindade in. Hade lagts ut grejer halvvägs, men de plockade jag upp då jag vill få ut henne på djupet nu i början. Kastade den saken några meter från den redan utlagda på fullt djup, så jag kunde skicka en extra gång på minnesbild.
Hon saktade in där ena föremålet legat på halva djupet, men fortsatte snabbt vidare och tog föremålet snabbt och for som en projektil till mamma igen!! Lite lek, sen ställde jag upp henne mot rutan igen, och hon fick snabbt fokus ut mot rutan, men var ngt långsammare ut, men sen fick hon fart och fick in sista föremålet med lysande fart in igen!! Pluttan va dutti idag!! Nu ska jag bara bibehålla regelbunden träning... hihi, kan vara svårt bara det.. Får nog "kräva" lite uppletande träning med Elin o co i helg! Där finns ju massor av kunskap o tips!
Tog sen ut Tyson för hans spår. C hade av misstag gått över första halvdelen iaf av spåret precis innan jag skulle gå hans spår. Han hade svårt att fästa helt,... eller han kändes inte helt "med" återigen... som om det var nåt annat i hans huvud, eller avsaknad av nåt i huvet kanske det skulle vara...
Han hittade 3 föremål, men det kändes inte som om han körde så fokuserat som han brukar och det ville jag inte han skulle få vidare vinst för. Så jag tog återigen lugnt honom av spåret ..(imponerad av mitt lugn själv hihi)
Hämtade Dizzelizzan istället och hej o hå vad det gick. Hon gick igenom ett virrvarr som jag aldrig har testat innan vilket var kul att se. Fin i vinklarna, bra på de flesta föremålen, ngn duttade hon på men valde spåret. Då höll jag snabbt emot och hon gick själv o plockade föremålet.. får jobba vidare på det.
Men totalt sett så tog hon spåret fint, och matte var nöjd med prinsessan!!
Nu ligger mina hjärtebarn på soffan, och har gjort sen vi kom hem sen em. Ut en kort stund, utan större entusiasm.. ville hellre ligga o sussa i soffan tydligen. Nu väntar märgben inför tolvslaget, inga reaktioner än så länge på dem trots enstaka smällare och raketer i närheten.
Börjar ev att söka mig upp mot Gbrg-trakten imorgon för att på fredag besöka Swedbox kennel o gulla med söta boxervalpar med Elin, sen blir det nog mest slappa inför lördagens träning med Sverker och så söndagen med spår/sök/upplet/lydnad.. vi får se vad det blir då. Ev även ett snabbesök på myDog om jag orkar.
Gott nytt år, vänner!!
Chockad? Uppdaterar igen...
Igår hade jag ett missat samtal på hemtelefonen, och det var från veterinären. Så jag antar att det är dags att hämta Hobbes aska. Tungt, men känns ändå ok för nu kan jag sprida askan där han älskade att vara: på spaning i trädgård o på fälten *ler* . Ska göra det imorgon på julafton hade jag tänkt.
Saknar honom fortfarande, speciellt på morgonen då han brukade komma o tränga sig bland hundarna för att få kela lite innan frukost. Men det går bättre o bättre, och Kalle har kommit ur sitt skal igen. Men han ligger fortfarande då o då i buren som fått vara kvar. Den är nog rätt mysig att ligga i samtidigt som Hobbes doft är där.
Har sytt som en besatt, gjorde sista igår fm. Jisses amalia. Har knappt hunnit fotografera ngn för det har varit så tight om tid, men håller tummarna för att jag får foton från köparna med grejerna på hundarna så får jag samtidigt se hur de sitter. :-)
Nu är hetsen slut iaf, och jag kan äntligen få upp lite julstjärnor och skapa lite julstämning för oss. Vet inte än om det blir julgran eller inte. Troligast inte faktiskt... behöver bara lugn och ro och lite julstjärnor så räcker det för mig.
En varningens ord: handla aldrig ett par dgr innan julafton. Jisses vad folk är hetsiga och galna. Det var ett svårt uppdrag att kryssa mellan stressiga folk med blank blick eller argt veck mellan ögonbrynen. Jag gick mest och tog det lugnt, för nu hade jag ju hunnit klart med allt inför julen o skulle bara handla det sista lilla. Och det funkade rätt bra att bara le när man höll på att bli påkörd eller krocka med vagnen i gångarna. Så försvann rynkan för ett kort ögonblick iaf..
Nåja, vad har annars hänt senaste tiden? Till det roliga:
Jag var med på Vixax-dagarna med Frida. Jisses vad jag diggar den tjejen, dels så är hon lite mer norrifrån *ler* och så är hon inte så himla komplicerad. Hon får det att se så himla enkelt ut... Varför krångla till det? Bra fråga!
Det var ett härligt gäng som samlades måndag morgon för en dryg vecka sen. De flesta var mallar, en schäfer förutom Tyson, 2 bc, en cocker. Totalt 10 ekipage körde, ett par var åskådare.
Hade gärna haft mer "egentid" med Frida, men nu har jag ju varit bortskämd o varit hos henne med Malin o haft en hel dag själva :-) .
Det var vissa moment som flera körde, men det var kul för att se olika sätt att få ordning på det beroende på hund och typ av hund.
Jag körde sist med Dizza, iom att hon löpte. Tyson fick köra sista passet på dagen första dagen. Vi fick 2 pass per dag med Frida.
Första omgången med Dizza så valde jag framåtsändandet. Jag har kommit en bit, men jag känner att det är NU det kan bli svårt att få ihop det. Så jag ville ha Frida att kolla på det och komma med tips och sen testa lite vidare hur jag bygger på och provar mig fram.
Det var intressant att se om Dizza skulle bry sig om att det var nytt ställe. Men icke. Det var ngt kort avstånd iom att vi körde i ett ridhuse, men men. Hon hade kanonfint ös ut gruppen, fick ett "bra!! varsågod" och så om möjligt ännu mer fullt ös ut till griseknoen!. Båda hållen var det rakt ut och fin fart.
Jisses vad nöjd jag var över min plutt! Vet ju att hon kan detta, det är ju inte så svårt att få in men nytt ställe, löp osv osv... nåja.. vi glömmer det.
Vi körde även saktagåendet från gruppen och det gjorde hon oxå kanonfint, ngt bråttom i början men insåg snabbt vad hon skulle göra för att få belöning. Och detta efter max 5 ggr träning på det hela... meeen, det är nu klurigheterna kommer...
Vi byggde vidare, Frida ledsagade mig i hur jag kör de andra delarna. Kändes kanonbra och Dizza kändes som vanligt trots löpet vilket kändes super!! De tidigare löpen har hon varit lite vimsig och de 2 hjärncellerna har varit på rast ibland eller så har de kolliderat o varit ur funktion pga det. Men inte nu!! Yihoooo...
Under lunchen blev jag så glad för då kom flera o sa att det var så kul att se vårat samarbete och hur fint det såg ut!! åh vad glad man blir av att höra sånt!
Efter lunch började det bli kyligt i ridhuset o filtar o skoterskorna åkte fram för att hålla sig varm.
Sen var det Tysons tur att komma ut. Ville få lite tips med apporteringen. Ibland så har han dålig fart in och ställer sig o frågar vid apporten precis innan han tar den (jag säger självklart inget där) . Han visade sig verkligen från sin sämsta sida, eller iofs var det bra för nu fick hon se hur han gör när han gör "fel" (i mina ögon) . Fick lite tips o trix och i slutet gjorde han det kanonfint. Körde lite fritt följ och där gick han kanonfint och var med till 110 procent!! Plutten. DET har Frida hjälpt mig med. Innan kunde han vara lite nonchig.. men nu jobbar han verkligen för mig/belöning.
Insåg redan uppe hos Frida att Tyson har fått sin belöning alldeles för enkelt vilket har gjort att han inte lägger mer energi och vilja in i det än han behöver. Där skiljer sig Dizza o Tyson, men jag älskar Tysons sätt att jobba när jag insett hur jag utmanar honom att kämpa mer och då gör han det med hela sin själ och sitt hjärta! Såååå enkel lösning, bara ett blåbär som mig att inte inse det. hihi, bättre sent än aldrig!!
Även Tyson fick finfina komplimanger. Han ÄR en stilig kille!! OCH duktig!
Och när vi var klara försökte han aktivera ALLA i publiken med att leka hans lek "kasta bollen till mig NU" där han lägger den först vid deras fötter och tittar uppfordrande på bollen och så på personen han är igång med att aktivera, ibland är de trögfattade i hans ögon o då får han vara mer tydlig och lägga bollen i knät på dem och igen : titta på bollen och sen på dem "get it??? K A S T A B O L L E N! ! ! !"
När vi kom hem gick vi på en långpromenad och så fort vi kom in var det mat och sen låg de som vattenpass resten av kvällen.
Tisdag morgon flög jag upp ur sängen och trodde ett plan hade störtat. Vaddå arbetsskadad??Jäklar i mig vad det skakade. Hundarna tittade konstigt på mig. Vad tusan fick upp henne så fort? tänkte det nog...
Jag rusade till fönstret för att se om jag såg ett ljussken ngnstans. Inget... nähä, vad f-n var det då`? uj, jäklar min kamin! Sprang ner.. Nähä, den var inte ens igång.... Gick ut på nätet; inget... sen släppte jag det.
Tänkte att de säger nog det på radion då jag är på väg till lägret. Vaddå jordskalv? Skämtar dem? *tittar i kalendern: näää inte första april...* Så inte behöver man flytta till Kalifornien för att bli omskakad.
Dag 2 med Frida.
Idag jobbade jag med fria följet, där jag fick ett helt poängs avdrag i LK2 för "position höger om" , det var ETT enda höger om under hela fria följet och en helt om. Nåja, jag ville se hur jag kan jobba för att få henne ännu tightare i höger om. Behövdes inte så mkt retning så hade Dizzelizzen fattat o satt som snor vid min vänstra sida, för gud nåde om hon missar belöningen i form av kampdutt!!!
Gick snabbt att rätta till med Fridas hjälp. Visste iofs att det handlade om att Dizza inte visste bättre, trodde nog det var så det skulle se ut för att matte inte varit tydlig. Ska jag vara ärlig så hade inte jag sett detta själv...
Sen fick hon röja lite med Frida. Kampa, springa mot henne för kamp, skicka in henne på anskällning o så kamp som belöning. Intressant att se om hon var annorlunda under löpet. Liite försiktigare i början men sen körde hon på. Hon är lite försiktig, men det ska vi bygga upp!!
Dizza fick även pass 2 denna dagen. Jag körde Tyson när jag tog pauser från "publikandet" och körde igenom lite med olika övningar på en plätt utanför ridhuset. Jag tror han var rätt nöjd med det.
Pass 2 så var det bara röj o skoj med Frida. Dizza har ju inte bitit i kudde innan, bara kört med skinn och duttar och ärmar. Så betten i kudden var inte så imponerande *asg* eller hon bet, men blev rätt lös i munnen. Frida fick köra på o busa med henne, jag skickade på långt håll och Dizza fick hoppa upp o bita. Blev bättre och bättre.
Sen plockade Frida fram en bitkil. Och där smackade Dizza in så det kom ett "OJ" från Frida. Och jisses vad stolt Dizza var!! Ett bett till och sen fick hon springa med den till bilen. Den svansen gick inte av för hackor när hon stolt bar kilen till bilen. "titta mamma vad jag snodde!!!"plutten.
Kanonnöjd med dagarna, och är tacksam för att Marie orkar organisera sånt här så vi har möjlighet att njuta av Frida i skåne!
Men det roliga är inte slut än!! Nähä... trodde du att "äntligen är det slut..." hihi där hade du fel!!
Har snackat otaliga ggr med Elin, Jenny o co uppe Göteborg om en 2-dagars däruppe. Och nu blir det av!!
Det 3-4 januari är vi där uppe och busar och tränar! Ska bli riktigt kul, ser fram emot det. Tomas kommer med syrran Ärtan också. Dem har jag inte sett sen vi hämtade Dizza, så det ska bli extra kul! Har hört så gott om dem.
Lördagen kör vi med Sverker och sen beroende på väder ser vi om det blir spår/uppletande/lydnad el sök på söndag.
Äntligen ska vi få se Elin o Nixa i skyddet och även Bråkisen(eller var det Malle-mongot??) o Jenny. Josefine dyker nog upp söndag, men kanske lördag oxå. Ska få bekräftat oxå att gäststugan är bokad åt oss :-) . F-n också att man bor så långt bort från dessa goa o duktiga människor!!
Vi försöker få ner Malin oxå, men hon (eller kollegerna rättare sagt) är svårflörtad ;-) .
Nu återstår bara:
Ha en riktigt god jul o ett gott nytt år!!!
Kramar
Saknar honom fortfarande, speciellt på morgonen då han brukade komma o tränga sig bland hundarna för att få kela lite innan frukost. Men det går bättre o bättre, och Kalle har kommit ur sitt skal igen. Men han ligger fortfarande då o då i buren som fått vara kvar. Den är nog rätt mysig att ligga i samtidigt som Hobbes doft är där.
Har sytt som en besatt, gjorde sista igår fm. Jisses amalia. Har knappt hunnit fotografera ngn för det har varit så tight om tid, men håller tummarna för att jag får foton från köparna med grejerna på hundarna så får jag samtidigt se hur de sitter. :-)
Nu är hetsen slut iaf, och jag kan äntligen få upp lite julstjärnor och skapa lite julstämning för oss. Vet inte än om det blir julgran eller inte. Troligast inte faktiskt... behöver bara lugn och ro och lite julstjärnor så räcker det för mig.
En varningens ord: handla aldrig ett par dgr innan julafton. Jisses vad folk är hetsiga och galna. Det var ett svårt uppdrag att kryssa mellan stressiga folk med blank blick eller argt veck mellan ögonbrynen. Jag gick mest och tog det lugnt, för nu hade jag ju hunnit klart med allt inför julen o skulle bara handla det sista lilla. Och det funkade rätt bra att bara le när man höll på att bli påkörd eller krocka med vagnen i gångarna. Så försvann rynkan för ett kort ögonblick iaf..
Nåja, vad har annars hänt senaste tiden? Till det roliga:
Jag var med på Vixax-dagarna med Frida. Jisses vad jag diggar den tjejen, dels så är hon lite mer norrifrån *ler* och så är hon inte så himla komplicerad. Hon får det att se så himla enkelt ut... Varför krångla till det? Bra fråga!
Det var ett härligt gäng som samlades måndag morgon för en dryg vecka sen. De flesta var mallar, en schäfer förutom Tyson, 2 bc, en cocker. Totalt 10 ekipage körde, ett par var åskådare.
Hade gärna haft mer "egentid" med Frida, men nu har jag ju varit bortskämd o varit hos henne med Malin o haft en hel dag själva :-) .
Det var vissa moment som flera körde, men det var kul för att se olika sätt att få ordning på det beroende på hund och typ av hund.
Jag körde sist med Dizza, iom att hon löpte. Tyson fick köra sista passet på dagen första dagen. Vi fick 2 pass per dag med Frida.
Första omgången med Dizza så valde jag framåtsändandet. Jag har kommit en bit, men jag känner att det är NU det kan bli svårt att få ihop det. Så jag ville ha Frida att kolla på det och komma med tips och sen testa lite vidare hur jag bygger på och provar mig fram.
Det var intressant att se om Dizza skulle bry sig om att det var nytt ställe. Men icke. Det var ngt kort avstånd iom att vi körde i ett ridhuse, men men. Hon hade kanonfint ös ut gruppen, fick ett "bra!! varsågod" och så om möjligt ännu mer fullt ös ut till griseknoen!. Båda hållen var det rakt ut och fin fart.
Jisses vad nöjd jag var över min plutt! Vet ju att hon kan detta, det är ju inte så svårt att få in men nytt ställe, löp osv osv... nåja.. vi glömmer det.
Vi körde även saktagåendet från gruppen och det gjorde hon oxå kanonfint, ngt bråttom i början men insåg snabbt vad hon skulle göra för att få belöning. Och detta efter max 5 ggr träning på det hela... meeen, det är nu klurigheterna kommer...
Vi byggde vidare, Frida ledsagade mig i hur jag kör de andra delarna. Kändes kanonbra och Dizza kändes som vanligt trots löpet vilket kändes super!! De tidigare löpen har hon varit lite vimsig och de 2 hjärncellerna har varit på rast ibland eller så har de kolliderat o varit ur funktion pga det. Men inte nu!! Yihoooo...
Under lunchen blev jag så glad för då kom flera o sa att det var så kul att se vårat samarbete och hur fint det såg ut!! åh vad glad man blir av att höra sånt!
Efter lunch började det bli kyligt i ridhuset o filtar o skoterskorna åkte fram för att hålla sig varm.
Sen var det Tysons tur att komma ut. Ville få lite tips med apporteringen. Ibland så har han dålig fart in och ställer sig o frågar vid apporten precis innan han tar den (jag säger självklart inget där) . Han visade sig verkligen från sin sämsta sida, eller iofs var det bra för nu fick hon se hur han gör när han gör "fel" (i mina ögon) . Fick lite tips o trix och i slutet gjorde han det kanonfint. Körde lite fritt följ och där gick han kanonfint och var med till 110 procent!! Plutten. DET har Frida hjälpt mig med. Innan kunde han vara lite nonchig.. men nu jobbar han verkligen för mig/belöning.
Insåg redan uppe hos Frida att Tyson har fått sin belöning alldeles för enkelt vilket har gjort att han inte lägger mer energi och vilja in i det än han behöver. Där skiljer sig Dizza o Tyson, men jag älskar Tysons sätt att jobba när jag insett hur jag utmanar honom att kämpa mer och då gör han det med hela sin själ och sitt hjärta! Såååå enkel lösning, bara ett blåbär som mig att inte inse det. hihi, bättre sent än aldrig!!
Även Tyson fick finfina komplimanger. Han ÄR en stilig kille!! OCH duktig!
Och när vi var klara försökte han aktivera ALLA i publiken med att leka hans lek "kasta bollen till mig NU" där han lägger den först vid deras fötter och tittar uppfordrande på bollen och så på personen han är igång med att aktivera, ibland är de trögfattade i hans ögon o då får han vara mer tydlig och lägga bollen i knät på dem och igen : titta på bollen och sen på dem "get it??? K A S T A B O L L E N! ! ! !"
När vi kom hem gick vi på en långpromenad och så fort vi kom in var det mat och sen låg de som vattenpass resten av kvällen.
Tisdag morgon flög jag upp ur sängen och trodde ett plan hade störtat. Vaddå arbetsskadad??Jäklar i mig vad det skakade. Hundarna tittade konstigt på mig. Vad tusan fick upp henne så fort? tänkte det nog...
Jag rusade till fönstret för att se om jag såg ett ljussken ngnstans. Inget... nähä, vad f-n var det då`? uj, jäklar min kamin! Sprang ner.. Nähä, den var inte ens igång.... Gick ut på nätet; inget... sen släppte jag det.
Tänkte att de säger nog det på radion då jag är på väg till lägret. Vaddå jordskalv? Skämtar dem? *tittar i kalendern: näää inte första april...* Så inte behöver man flytta till Kalifornien för att bli omskakad.
Dag 2 med Frida.
Idag jobbade jag med fria följet, där jag fick ett helt poängs avdrag i LK2 för "position höger om" , det var ETT enda höger om under hela fria följet och en helt om. Nåja, jag ville se hur jag kan jobba för att få henne ännu tightare i höger om. Behövdes inte så mkt retning så hade Dizzelizzen fattat o satt som snor vid min vänstra sida, för gud nåde om hon missar belöningen i form av kampdutt!!!
Gick snabbt att rätta till med Fridas hjälp. Visste iofs att det handlade om att Dizza inte visste bättre, trodde nog det var så det skulle se ut för att matte inte varit tydlig. Ska jag vara ärlig så hade inte jag sett detta själv...
Sen fick hon röja lite med Frida. Kampa, springa mot henne för kamp, skicka in henne på anskällning o så kamp som belöning. Intressant att se om hon var annorlunda under löpet. Liite försiktigare i början men sen körde hon på. Hon är lite försiktig, men det ska vi bygga upp!!
Dizza fick även pass 2 denna dagen. Jag körde Tyson när jag tog pauser från "publikandet" och körde igenom lite med olika övningar på en plätt utanför ridhuset. Jag tror han var rätt nöjd med det.
Pass 2 så var det bara röj o skoj med Frida. Dizza har ju inte bitit i kudde innan, bara kört med skinn och duttar och ärmar. Så betten i kudden var inte så imponerande *asg* eller hon bet, men blev rätt lös i munnen. Frida fick köra på o busa med henne, jag skickade på långt håll och Dizza fick hoppa upp o bita. Blev bättre och bättre.
Sen plockade Frida fram en bitkil. Och där smackade Dizza in så det kom ett "OJ" från Frida. Och jisses vad stolt Dizza var!! Ett bett till och sen fick hon springa med den till bilen. Den svansen gick inte av för hackor när hon stolt bar kilen till bilen. "titta mamma vad jag snodde!!!"plutten.
Kanonnöjd med dagarna, och är tacksam för att Marie orkar organisera sånt här så vi har möjlighet att njuta av Frida i skåne!
Men det roliga är inte slut än!! Nähä... trodde du att "äntligen är det slut..." hihi där hade du fel!!
Har snackat otaliga ggr med Elin, Jenny o co uppe Göteborg om en 2-dagars däruppe. Och nu blir det av!!
Det 3-4 januari är vi där uppe och busar och tränar! Ska bli riktigt kul, ser fram emot det. Tomas kommer med syrran Ärtan också. Dem har jag inte sett sen vi hämtade Dizza, så det ska bli extra kul! Har hört så gott om dem.
Lördagen kör vi med Sverker och sen beroende på väder ser vi om det blir spår/uppletande/lydnad el sök på söndag.
Äntligen ska vi få se Elin o Nixa i skyddet och även Bråkisen(eller var det Malle-mongot??) o Jenny. Josefine dyker nog upp söndag, men kanske lördag oxå. Ska få bekräftat oxå att gäststugan är bokad åt oss :-) . F-n också att man bor så långt bort från dessa goa o duktiga människor!!
Vi försöker få ner Malin oxå, men hon (eller kollegerna rättare sagt) är svårflörtad ;-) .
Nu återstår bara:
Ha en riktigt god jul o ett gott nytt år!!!
Kramar
Livet i tusen knyck! Hej vad det går...
Har fått lite pikar om att det uppdateras sporadiskt... (host host; Nina :-) )... och jag kan inte annat än hålla med.
Så jag passar på att göra det i paus på jobbet, för på "fritiden" är det absolut inte tid för sånt.
Jag är en tidsoptimist som har alldeles för svårt att säga nej... nä, precis... ingen bra kombination. Men man lär så länge man lever, eller vad de visa säger..
Detta "fenomen" har då gjort att jag har gjort 9 tecken och snart 11 halsband de senaste 1½ veckan. Tid till annat? Öh, näää inte direkt hihi...
Kan berätta att inte ens en tredjedel av julsakerna är uppe och ingen gran inhandlad. Men vad tusan, det är bara jag o vovvarna i år.
Det är en stor nackdel att vara norrlänning i skåne och singel OCH med ett jobb som flygledare i dk. Vi jobbar just nu 5 av 7 helger, men förhoppningsvis blir det ändring fram på vårkanten då några kollegor jobbar med ledningen om en ny passlista (yihooo!!!). Men som det är just nu så är det 3:e eller 4:e julen i skåne utan familj, men har dock firat den tidigare med sambo/pojkvän.
Nu känns det dock liiiite trist iår, men jag jobbar så pass mkt just kring juldagarna att jag inte hinner upp till norrland utan att andas ut för att i nästa andetag dra ner till skåne igen för jobb.
FÖRDELEN just nu är iaf att jobba i dk och få lön i danska kronor *katshing*,, jisses helt plötsligt en löneökning som man inte säger nej till *ler stort*
Nog om det.
Det har hänt lite tråkiga saker i min familj i skåne. Min älskade katt Hobbe har fått somna in.
Han är den som varit med mig i dryga 13 år, frisk som en nötkärna och aldrig sjuk, alltid pigg på att testa mattes möbler för klösfaktor. Mattor var speciellt kul att dra upp trådar i...
Han var den som flyttade in i mitt liv uppe i Kiruna för att bli en globetrotter ner till skåne med matte som tydligen skulle gå utbildning där de snackar konstigt *ler*. Från en lugn gata i Kiruna, till Nobeltorget med massor av läten/människor/trafik= massor att titta på från fönsterbrädan ut mot torget.
Vi avslutade vår resa tillsammans i Lilla Beddinge, där man fick vara ute ibland o jaga lite. Bevis på att han kunde jaga hittade jag då o då iform av fjädrar utan fågel i på mattan i gästrummet... mumma.... NOT!! blää, tvi , usch vad äckligt. Men Hobbe var grymt nöjd.
Hobbe hade senaste tiden gått ner i vikt och jag trodde att det bara var pga ålder o tänkte; bra för han då han var lite väl "välmående". SIsta veckan när jag satte fram Whiskas bitar-i-sås och han ratade det så insåg jag att nåt var fel. Men han var ändå pigg o lika kelsjuk som alltid. Sista morgonen så gick han långsammare än vanligt o ibland orkade han inte hålla upp huvudet, och då insåg jag att det var brist på nåt och ringde vet. Han kunde även helt plötsligt lägga sig ner, som för att vila.
Fick sedan veta att det var Kaliumbrist som kunde göra detta. Utöver det så var han uttorkad, så vi tog prover hos vet som visade normala njurvärden o även sköldkörtel värdena var normala.
När dessa blodprov var tagna och inga svar så insåg jag att något är ju orsaken till allt detta, trots den bra maten han fick och alltid färskt vatten. Han var ändå så pass gammal och dålig så han fick somna in.
Han hade legat i min famn under hela tiden hos vet (var där 2½-3 timmar) i en fleecefilt o vilat. Då och då tittade han ut genom altandörren på hästarna som gick utanför. Men mest låg han o sov/vilade.
Där somnade han också in efter en spruta. Fick veta av vet att iom dålig blodcirkulation o så, så kunde det ta en stund innan hjärtat slutade slå. Och det gjorde det, men han såg ut som han gjorde innan, sovandes.... Jag grät då och jag sitter nu och tårarna rinner när jag tänker på vår sista stund sittandes på golvet . Han är en katt jag aldrig kommer att glömma, vilken personlighet.
Jag vet att det jag gjorde var det enda rätta, men det gör det inte mindre jobbigt. Kalle, den andra katten, låg i buren som Hobbe försvunnit i, hela torsdagen och fredagen. Nu börjar han så smått bli sig själv igen, men han saknar nog sin "bror". Kalle har nog varit den enda nöjda över att matte jobbat så mkt vid symaskinen, då den är i gästrummet där han sover o äter. Han har suttit i mitt knä och spunnit medans jag har sytt och broderat på symaskinen. Mysigt :-)
Shit, nu blev jag ledsen i ögat, så nu orkar jag inte skriva om det roliga som faktiskt också har hänt. En annan dag...
Kram på er därute och mys extra mkt med era bepälsade familjemedlemmar!!
Så jag passar på att göra det i paus på jobbet, för på "fritiden" är det absolut inte tid för sånt.
Jag är en tidsoptimist som har alldeles för svårt att säga nej... nä, precis... ingen bra kombination. Men man lär så länge man lever, eller vad de visa säger..
Detta "fenomen" har då gjort att jag har gjort 9 tecken och snart 11 halsband de senaste 1½ veckan. Tid till annat? Öh, näää inte direkt hihi...
Kan berätta att inte ens en tredjedel av julsakerna är uppe och ingen gran inhandlad. Men vad tusan, det är bara jag o vovvarna i år.
Det är en stor nackdel att vara norrlänning i skåne och singel OCH med ett jobb som flygledare i dk. Vi jobbar just nu 5 av 7 helger, men förhoppningsvis blir det ändring fram på vårkanten då några kollegor jobbar med ledningen om en ny passlista (yihooo!!!). Men som det är just nu så är det 3:e eller 4:e julen i skåne utan familj, men har dock firat den tidigare med sambo/pojkvän.
Nu känns det dock liiiite trist iår, men jag jobbar så pass mkt just kring juldagarna att jag inte hinner upp till norrland utan att andas ut för att i nästa andetag dra ner till skåne igen för jobb.
FÖRDELEN just nu är iaf att jobba i dk och få lön i danska kronor *katshing*,, jisses helt plötsligt en löneökning som man inte säger nej till *ler stort*
Nog om det.
Det har hänt lite tråkiga saker i min familj i skåne. Min älskade katt Hobbe har fått somna in.
Han är den som varit med mig i dryga 13 år, frisk som en nötkärna och aldrig sjuk, alltid pigg på att testa mattes möbler för klösfaktor. Mattor var speciellt kul att dra upp trådar i...
Han var den som flyttade in i mitt liv uppe i Kiruna för att bli en globetrotter ner till skåne med matte som tydligen skulle gå utbildning där de snackar konstigt *ler*. Från en lugn gata i Kiruna, till Nobeltorget med massor av läten/människor/trafik= massor att titta på från fönsterbrädan ut mot torget.
Vi avslutade vår resa tillsammans i Lilla Beddinge, där man fick vara ute ibland o jaga lite. Bevis på att han kunde jaga hittade jag då o då iform av fjädrar utan fågel i på mattan i gästrummet... mumma.... NOT!! blää, tvi , usch vad äckligt. Men Hobbe var grymt nöjd.
Hobbe hade senaste tiden gått ner i vikt och jag trodde att det bara var pga ålder o tänkte; bra för han då han var lite väl "välmående". SIsta veckan när jag satte fram Whiskas bitar-i-sås och han ratade det så insåg jag att nåt var fel. Men han var ändå pigg o lika kelsjuk som alltid. Sista morgonen så gick han långsammare än vanligt o ibland orkade han inte hålla upp huvudet, och då insåg jag att det var brist på nåt och ringde vet. Han kunde även helt plötsligt lägga sig ner, som för att vila.
Fick sedan veta att det var Kaliumbrist som kunde göra detta. Utöver det så var han uttorkad, så vi tog prover hos vet som visade normala njurvärden o även sköldkörtel värdena var normala.
När dessa blodprov var tagna och inga svar så insåg jag att något är ju orsaken till allt detta, trots den bra maten han fick och alltid färskt vatten. Han var ändå så pass gammal och dålig så han fick somna in.
Han hade legat i min famn under hela tiden hos vet (var där 2½-3 timmar) i en fleecefilt o vilat. Då och då tittade han ut genom altandörren på hästarna som gick utanför. Men mest låg han o sov/vilade.
Där somnade han också in efter en spruta. Fick veta av vet att iom dålig blodcirkulation o så, så kunde det ta en stund innan hjärtat slutade slå. Och det gjorde det, men han såg ut som han gjorde innan, sovandes.... Jag grät då och jag sitter nu och tårarna rinner när jag tänker på vår sista stund sittandes på golvet . Han är en katt jag aldrig kommer att glömma, vilken personlighet.
Jag vet att det jag gjorde var det enda rätta, men det gör det inte mindre jobbigt. Kalle, den andra katten, låg i buren som Hobbe försvunnit i, hela torsdagen och fredagen. Nu börjar han så smått bli sig själv igen, men han saknar nog sin "bror". Kalle har nog varit den enda nöjda över att matte jobbat så mkt vid symaskinen, då den är i gästrummet där han sover o äter. Han har suttit i mitt knä och spunnit medans jag har sytt och broderat på symaskinen. Mysigt :-)
Shit, nu blev jag ledsen i ögat, så nu orkar jag inte skriva om det roliga som faktiskt också har hänt. En annan dag...
Kram på er därute och mys extra mkt med era bepälsade familjemedlemmar!!