Dizza

Jag ville testa en delad tävling, alltså specialen (spår o uppletande) på lördag och lydnaden på söndag.

-

Körde ett uppletande med Dizza under kvällen och hon kändes riktigt på hugget. En hel del ris i vänstra halvdelen av rutan men resten fin skog. Vinden var det inte mkt att heja för men hon jobbade riktigt fint. 5 skick, 4 föremål! Nexus fick oxå köra uppletande som han gjorde med bravur som vanligt. Tänk om alla rottisar var som honom!

-

Samling klockan 8 och vi drog lott. Av 19 startande drog jag nr.... 18.. jamen jaha... Lång väntan, vilket gjorde att jag o Dizza gick in i husvagnen o mös i sängen 1 timme extra. Vi hade sån lyx att vi blev hämtade max 2 och 2, vilket gjorde att man slapp vänta länge i skogen. Det visar sig att jag får ett spår i området där jag hade spår förra året på en Boråstävling, dock inte just det spåret.

-

Beräknat påsläpp kl 11.25. Blev påsläppta 11.50, så en del väntan blev det iaf. När domarna väl kom till min ruta så var jag orutinerad nog att ta ut Dizza ur bilen innan de var helt klara. Jag är nog van vid att de tävlingar jag varit på så är domarna klara direkt när de kommer till rutan, färdiginformerade om det nödvändiga. Denna gång tog det låååånga minuter innan de hade snackat klart, så Dizza satt o var tokladdad.

-

Min orutin tillsammans med Dizzas tokladdning gjorde att hon gick ut o tog ett bakspår. "Bakspår, tillbaks till rutan" ropar TL... BAJS! Kallar på Dizza o säger "sök spår". Då går hon fram i spåret 2-3 m, o sen en båge runt om mig o BARA SKA på bakspåret. Så jag kallar på henne en gång till o säger "sök spår". Då tittar hon på mig och ser osäker ut och går osäkert fram i spåret... inget riktigt fäste ut ur rutan, vilket resulterar i att hon tar ett spår som korsar "riktiga" spåret ca 10 m fr rutan, om ens det (såg fotavtryck i mossan, så det var inget viltspår)... gick med ett par hundra meter, sen selade jag av henne och gick tillbaka till bilen. Så klart besviken då vi kört många mil och för att det var kanonskog att få spåra i.

-

Spårläggaren frågar om hon ska visa var spåret gick, men jag sa nej iom att jag hade Dizza med mig. Så in i bilen med henne och sen tar jag ut Morra för att låta henne ta spåret.

Vi går 10 m ytterligare o tar ett upptag med Morra med kort lina. Hon tar det fint och sen bär det av. Hon har ju inte gått många "icke-matte-spår" så det var dels kul att se hur mkt hon klarar ett elit spår o dels av nån helt ny. Hon var lite svajig i början, men efter ca 200 m så gick hon säkrare o säkrare. Slutade med alla pinnar in o en nöjd Morra o framförallt en mkt nöjd o stolt matte!! Vilken vovve! Mer längre spår till lillfisen får det bli. Men bara bra för tjock-matte som behöver röra mer på sig :-D .

-

Åkte tillbaka till klubben för att se uppletandet. Som kvällen innan så var det inte mkt vind och många ekipage hade det tufft. Var 4 el 5 av 16 ekipage som fick in alla föremål.

Det snyggaste uppletande jag någonsin sett stod Fia Ahlströms Qvittra för. Fullt ös, men ändå med fokus på uppgiften. 1min 45 sek och sen var alla föremål inne! Jag fick gåshud. De fick även pris för detta under söndagens prisutdelning.

Hon skulle haft både lördagen o söndagens pris, i mina ögon (och många andra). För under söndagen blev det lite missförstånd under lydnaden i framåtsändandet, men Fia är så himla härlig med sina hundar. "Nämen oj vad fel det kan bli ibland, gumman" och så en glad min och de fortsatte nästa moment istället. SÅ ska det vara mellan hund o förare!! Beundrar sånt!

-

Lördagseftermiddagen fick vi fint besök av Carina med Sigvard (rottis) o Pyret (fralla). Hon kom med husvagnen och grillade och drack Bacardi med oss, himla kul!!

-

Söndag var det lydnadsdags. Startlistan var så att den med minst poäng från lördagen startade o sen avslutade det med högsta poängen.

-

Anki, som startade sist, hade bra utgångsläge för ett SM-kvalresultat iom fullt på specialen och de har riktigt trevlig lydnad.

Men som Fia, hade även Anki nåt knas i framåtsändandet. Men Anki lyckades rädda det och fick poäng vilket gav ett slutresultat på 616.5p och nu är de klara för SM i Värnamo! Fasen vad kul! Stort lycka till på SM säger jag till henne o Astrid!

-

På väg hem stannade jag hos älsklingen några timmar för att umgås och mysa. Vi låg på en filt och bara njöt av att se våra hundar fara omkring full av fart o bus o glädje i trädgården.

Livet är pretty damn nice!

-

Kram på er!

nu till helgen.

-

Tillbaka till överskriften. I onsdags möttes jag o Calle på Karlskrona Bk. Jag hade anmält och kommit med på alla

3 tävlingar. Elit spår med Dizza på torsdagen o söndagen. Och så Morra i lydnadsklass1 på fredagskvällen.

-

Torsdagen blev det upp tidigt, lottning kl 7. 29 ekipage, o dubbla domarpar.

Jag drog nr 27... Så det blev att börja med lydnaden för att senare åka ut till spåret och avsluta med uppletande på klubben.

-

Lydnaden: totalt drygt 248 p... inte alls nöjd. Känslan var inte där helt. Inkallningen la hon sig på ställandet.. BAJS!! Och framåtsändandet var katastrofalt dålig.. det sura är att jag inte sett dessa tendenser på träning.. Nåja, på kvällen tog jag mig i kragen o insåg att jag får klura ut nåt för att bryta detta!

-

Vidare till spåret. Lillfian har ju tagit en del bakspår senaste tävlingarna... Kom till upptagsrutan som var ris första halvdelen, med en stig som gick snett till höger. Den ville jag inte att hon skulle ta, kan ju lura henne till att halka på ett bakspår.

Hon överraskar mig o går kanonfint ut, fin fart o med gamla vanliga analysen så tar hon framspår. <3 Mitt hjärtegull!! jag var såååå lycklig bara över framspåret!! Yihooo!! Vi har brutit trenden!

Spåret var inte kul första 5-600 m. Väldigt mkt ris o döda grenar o hålor. Där någonstans låg oxå första pinnen... som Dizza missade. Men resten av pinnarna in iaf :-).

-

Tillbaka till klubben för uppletande.

-

Vi får då veta att det var 13 brutna efter spår o lydnaden.

-

Rutan för uppletandet var inte en lätt ruta. Till att börja med var det typ 24-25 grader varmt (om det räcker) och rutan var på öppet fält i gassande sol. Första 4/5-delar låg i högt gräs, sista 10 metrarna var en vall på 2-3 m för att sen ha bakre linjen bakom den. Tufft, dels snurrar vinden och dels så är det lätt att början på vallen blir ett naturligt stopp för vissa hundar.

-

Dizza var märkbart trött och uppletandet kämpade hon med men orkade inte helt. 1 föremål fick vi med oss och till en början var jag riktigt besviken... Var gamla Dizza tillbaka med osäkert uppletande där hon ger upp lätt? Visst letade hon hela tiden, men inte helt som hon brukar...

När jag på kvällen hade landat lite och tänkt efter så insåg jag att det är bara att testa på söndag igen, och bryta så fort det inte känns bra helt enkelt. Så fick det bli!

Vi slutade på en 12:e plats av 29 startande iaf.

--------------

Fredag: dags för Morras lydnadsklass 1.

Vi tog det lugnt på morgonen, tog lite sovmorgon. Sen åkte vi till en sjö i närheten och hundarna fick simma och svalka sig lite.

-

Till tävlingen:

Vi var bara 4 st i lydnadsklass 1 vilket var skönt. Jag hade anmält henne innan appelltävlingens helvetesplatsliggning.... men när jag fick startlistan så tänkte jag att jag ser hur det ser ut när kvällen kommer. Har tränat en hel del platslliggning för att få henne trygg igen, först ensam och sen även med Nexus (som jag litar till 100 procent på). Och hon låg nu lugnt o fint igen. MEN, får jag den "förstörd" igen så vet jag inte hur det går...

Jag drog nr 2, alltså 1 hund på var sida om henne... hmm.... mindre förtjust. Nåja.

-

Väl ute på plan så går matte med hund nr 3 m riktning mot hund nr 1 (Phalene) som gör utfall... FAAAAN! Den har svårt att släppa hund nr 3, men till slut får matte styr på den. Mina knän blir helt mjuka och jag tror jag ska spy..

Jag säger sen när vi ska ställa upp oss:

Jag hoppas vid gud att era hundar ligger nu!!! Matte med nr 3 svarar: inga problem, han ligger!

BRA! svarar jag då.

-

"Gör klart för platsliggning, koppla loss hundarna" blir sagt. Jag gör så. Morra sitter o håller fin kontakt med mig.

Precis innan TL säger "lägg hundarna", så lägger sig Morra med hakan i backen. Jag låter henne ligga, är bara glad att hon vill lägga sig efter rabaldret innan.

Under hela platsliggningen så ligger hon klockrent. Hakan i backen och ser lugn o fin ut. <3 mitt hjärta <3

Domaren säger att hon får 8:a pga att hon lägger sig för tidigt. Inget att säga om det. Det bjuder jag på! :-)

-

Tandvisning, och sen går vi av planen för att ladda för vår tur. Hon känns förvånansvärt balanserad men ändå pigg.

-

Vår tur! Känslan är bra, och vi får applåder efter momenten! Jag tittar aldrig på poängen och jag tänker att de nog tycker hon e så söt, o det ser gulligt ut när hon gör momenten. För hon e ju hur söt som helst :-) .

Visar sig sen att hon har fått 10:or på allt utom inkallningen där tempot kunde vara ngt högre. Trodde inte det var sant!!

-

Det visar sig vara helt jättesant och vi slutade på totalsumman 191p av 200 möjliga!! Min lilla pansarvagn!

Domaren kommer sen och säger att det var riktigt trevligt att se och imponerande lydnad. Åh vad sånt värmer att höra!

-

Slutar på 1:a plats och fick fina priser, bl a försäkring för Folksam :-)

Morra med fina guldmedaljen

-

Efter tävlingen åker vi till Calles goda vänner Jenny o Magnus i Söderåkra (tror jag det hette) för att äta grillat o ha allmänt trevligt!! Riktigt god mat och goda skratt vilket gjorde att vi kom "hem" sent.

--------

Lördag:

paus från tävlande men inte tränande. Dizza fick ett uppletande, inget annat. De andra 2 fick spåra.

Efter det blev det svalkande tur i sjön för hundarna.

---------

Söndag:

Dags för tävling igen.

Drog nr 20 denna gång, av 27 startande. Så lydnaden först igen.

Lydnaden kändes bättre. Hon ställde sig på ställandet, även om det var fler steg än nödvändigt. Framåtsändandet liiiiite bättre.

Tungen, som hon normalt har 10 el strax under. Fin fart ut, fint gripande, ett par meter ifrån mig ser jag att hon får syn på nåt bakom mig och glömmer av sig. Vet inte vad som hände, misstänker en tävlande som gick ut bakom husvagnarna för att vara klar att gå in på plan efter mig.. men som sagt vet inte.

Hon ska så klart klara sån störning, men....

-

Slutade iaf på 259 p.. kan bli bättre, men det var bättre än torsdagen :-)

-

ut på spåret. Framspår även denna gång!! Hon fick kämpa en hel del i spåret, men löste det! Dock tyvärr 2 pinnar bort...

-

Uppletandet: även denna dag på samma ställe som torsdagen... Suck... Och lika varmt denna dag.

Denna gång blir det 3 föremål och hon jobbar fint största delen av tiden. Det var i slutet efter 3:e föremålet som hon började "gå ner sig". Men hon jobbade vidare, med några grunda skick dock. Fick 8-7,5p så jag är nöjd!

-

Vi slutade på en 6:e plats på certpoäng. Tror det var 15 el 16 brutna denna dag.

--------

Är kanonnöjd med helgen, trots vissa missar. Dizza har verkligen varit en kämpe som klarat 2 elit tävlingar under 5 dagar i 24-25 graders värme med strålande sol alla dagar, och på husvagnscamping. Det verkar som om hon börjar vänja sig vid och kan ladda om trots det. Hon har vuxit i mina ögon, min prinsessa. Som hon ställt upp och kämpat denna helg, hade jag aldrig trott för ett år sen att hon skulle göra. Visst hade jag hoppats på högre poäng och inga missade pinnar i spåret. Men... allt ska ju stämma på en o samma dag :-D ... o det gör det inte alltid.

----------

Det var en "kort liten sammanfattning" av helgen som varit. Ska försöka bli bättre på att uppdatera.. men tiden räcker lixom inte alltid till :-)

Ha en god sommar där ute!

Tränade i lördags o tvingade på kameran på Kattis som tog några bilder på Morra

när vi körde uppletande. Här är påklädningen i full gång.

Redo att skickas... kom igen då, matte!!!

Yihooo!! Lillfia rusar in med första föremålet!

Å då får man godis... matte e bara sjuuuukt långsam...

Morra sladdar in i fotposition för avlämning <3

Å så skicka ut mig igen då!

---------

Dizza gjorde ett riktigt fint spårarbete. Hennes upptag kommenterades med:

Det där var fan en 12:a!! Skolboksexempel!

Då blir man extra stolt över sin majonäs Dizzelizz.

Liggtiden var 2 h och en hel del vind, o det såg man på henne. Jisses vad hon kämpade

på vissa ställen. Men alla pinnar in och en kanonnöjd Dizza.

------

Uppletandet har det verkligen lossnat för Dizza. Så härligt att se. Bara för ett år sen var

det katastrof. Hon la av efter typ 2 skick, då fick jag inte ut henne o hon blev låg.

Men efter hjälp o tips från vänner och sen blev den stora vändningen, speciellt för mig, på

Ystadlägret för Anna Lövgren. Vilken underbar människa det är!

Jag har henne att tacka för mkt i Dizzas fina framsteg.

----

Carra o Morras spår blev oxå en liggtid som nog var alldeles för lång för dem med tanke

på vinden... De kämpade på, men det var inte samma säkerhet o trygghet i spåret som

de normalt visar. Men, en gång är ingen gång :-)

-----

Tävlingspremiär för mig o Dizza för i år blir på söndag. Ska bli spännande att se hur det

går i alla moment och vad vi nu ska jobba vidare på.

Ha en härligt vårig vecka!

Dizza Grånos

ehhh... vad vill du???? Morra kan se lite kaxig ut ibland :-)

Caramellen <3

Damen med ett av sina många täcken :-)

Yihooooooooo!!!!

Bild från i höstas, Morra i uppletanderuta

Vi busar lite :-) Flygande pansarvagn <3

Busar lite mer :-)

Run, Forrest, Run!!

Min underbara Dizza... fullt fokus på matte <3

Igår var det så dags för Morras operation. Kastreringen var nödvändig iom hennes långa löp/blödningar. Hoppas även hennes allergi blir lugnare, även om den inte är hemsk så visar den sig mest inför o vid löp.

-

Igår morse körde vi så till Veterinärgruppen i Tygelsjö. Normalt tar det 40 min ca, igår 1.5 timme... vägarna var fina, men tyvärr många förare som inte borde köra var ute o var allmänt farliga när de panikbromsade o sen smög fram i 30 km/h på finfina vägar.. nåja, vi kom fram iaf.

Morra sprang in med svans som gick i 190 knyck.. Yihooo, här är alla som äääälskar mig! Hallåååååå!!! Nu e jag här!

Underbara varelse! Hon fick hälsat på alla, o jag tyckte även jag hörde hot om att jag inte skulle få tillbaka henne ;-).

-

Lämnade henne i goda händer o efter ett snack med Henrik, veterinären som skulle operera henne, så styrde jag hemåt igen. Väl hemma vilade jag kort, sen mötte jag upp med Malin o Rocky vid Gabeljung för en promenad i skogen. Plumsade dryga 3 km. Var sååå skönt att komma ut lite o låta hundarna rusa omkring utan att det tokblåste. Det är fördelen med skogen, inte samma blåst som på mina öppna marker hemmavid.

-

När vi är på promenaden så ringer Henrik o berättar att Morra är opererad o att det gått bra. Däremot var livmodern allt annat än normal. Den var liten o hård. Vid vänster äggstock så var där en cysta eller nåt liknande. Även livmoderhalsväggen var tjock o inne i livmodern så var det infekterat. Så det var bra/tur att det blev gjort.

-

Hämtade lillfia strax efter halv 3 o satte oss i bilen o styrde hemåt. Stannade till på apoteket för att få Rimadyl till henne.

-

Sen började helvetesresan hemåt. Strax innan Smygehamn så är det tvärstopp... CRAP!!!! Visar sig att det var ett bilhaveri och sen så satte sig även bärgaren tvärs över vägen... Efter många om o men så gick det sakta men säkert vidare, men vi stod nog där 20-30 min. När jag svängde vänster mot Lilla Beddinge så tänkte jag: ÄNTLIGEN snart hemma!

-

Skulle jag inte gjort.... När jag kom halvvägs så ser jag mötande bil. Och det var inte möjligt på denna väg. Det hade drivit så mkt så det var på gränsen att jag kunde ta mig fram... och mkt riktigt så sätter sig den bilen fast..

Han kommer så till mig o tycker att jag som har en 4wd kan dra loss honom...

-

JAg måste ju få undan honom för att ta mig hem, så jag gjorde det. JAG fick visa honom o berätta var han hittade öglan som skulle fästas för att jag skulle kunna dra loss honom... Han var helt nollställd. Drog loss honom o sen började jag koppla loss. Då frågar han om jag kan dra honom liiiiite längre fram. Dum som jag är så gör jag det, men sen går det inte längre. Hans bil formligen plogar snö framför sig o det blir för tung till slut för min bil. Det som irriterade mig som mest var att han gick in o satte sig i bilen o värmde sig medans jag fick kämpa därute... för att han satt fast!!! Sen, som tack, ställde han min spade mot lacken på min bil.... I D I O T!!!

-

Då visar det sig att han ringt en snubbe med traktor, o istället för att den snubben skottar lite så jag kan köra in på Filip o Mia's (Carras uppfödare) uppfart som var precis där, så får han mig till att flytta bilen framåt så han kan köra fram o dra loss Audin... O jag har en nyopererad hund i bilen.... Jag var så irriterad o tätt på gråtfärdig o ville bara hem med min älskade Morra.

-

Det slutade med att jag fick ge upp hoppet om att ta mig hem, för den stunden (1 h) det tog att få loss Audin så hade det blåst igen helt o det var snö upp till halva låren på vägen på vissa ställen. Så Filip o dottern Kajsa var snälla o bjöd mig på glögg o Morra på stugvärme. Fick lindat in Morra i filtar o rusade in med henne. Sen låg hon o skakade stackaren...

-

Efter en dryg halvtimme eller nåt så kom en plogbil förbi. Jag formligen rusade ut för att starta bilen o få in Morra i bilen igen... Skottade bort drivan framför o sen gasade jag järnet hem. Home sweet home!

-

Hämtade Morra strax innan 3 o vi var hemma vid åtta... Fy faaaan vilken dag.

Nu är jag ledig 2 dagar o jag lovar, vi ska inte någonstans!!! Hemma o vila o ta det lugnt.

-

Too much adventure for my taste!! Om jag suttit själv i den situationen så hade jag inte stressat så, men när ens älskade hund är nyöppnad o är med i bilen.. då får det fasen inte hända min hund nåt.

---

Närmaste tiden blir det en del körning fram o tebax.

Har bara 6 pass kvar, sen har jag julledigt fram till nyårsafton då jag ska jobba natt. Då bär det av norrut med stopp i småland på dit o hemvägen. Ska bli sååå himla härligt! Längtar!

Kort sammandrag av vad som hänt sen sist... hmmm....

Jo; en ny familjemedlem har vi.

Får jag lov att presentera:

Carra (Häxsjöns Caramelle)

Hon är en härlig individ som har potential att bli nåt ruskigt bra känns det som.

Nu ska jag bara lyckas förvalta detta :-).

Kommer mer om min lilla familj senare.

Det som är riktigt stort för mig är oxå att jag o Dizza lyckats ta vårt första CERT!

Så jäkla nice, o vi har potential att ligga på en del fler poäng än vi fick ihop, men allt ska

ju som sagt stämma på en o samma dag :-).

Yihooo! Jag o Dizza högst upp :-)

Annars så lunkar livet på. Det består till största delen, surprise...., av hundträning.

Lite annat på G oxå, men det får vi se hur det artar sig om det skrivs om senare ;-) .

Här är lite träningsbilder som Malin Andersson tagit. Tack, vännen!

Jag o Carra. Lite "ligg"-övningar, pang-i-backen-tack :-)

Lite fokuseringsövning.. här ser det mer ut som: matte.... hiiiit med godiset :-)

"STANNA!" Dizza grånos e duktig :-)

"håll fast" Duktiiiiiig

Min älskade galenpanna

Slalom e kul!

En så här fint halsband fick Dizza när hon tog sitt första CERT :-) (Från Eckers)

Å sist men inte... jo, det e hon ju: minst :-) : MORRA!!

"ligg" .... lätt som en plätt juh

"fot" Duktig kicka!

Sötnosen :-)

Va?! Ville du nåt?

Framförgåendet börjar arta sig :-)

Hon är helt galen, men helt underbar!! Vad skulle jag göra utan denna varelse?

--------

Det tråkiga som jag fått veta: är att jag var till vet pga att hon löpt 12 veckor (!!!!)

Jag var hos Veterinärgruppen i Tygelsjö, hos Malene. Hon är helt underbar med hundar,

och jag har fullt förtroende för henne. Hon ultraljudade Morra, o fann en cysta på ena äggstocken.

:-(... även att livmoderhalsväggen var onormalt tjock. Så nu väntar vi på en op-tid o kastrering för Morra.

Hon blev riktigt dålig förra löpet, o löpte även då onormalt länge... så nu hoppas jag att allt löser sig

snabbt o att hon förblir pigg o glad som den hund hon är.

Kram på er därute!

Min älskade Tyson.... jag kan aldrig tacka honom tillräckligt för allt jag lärt med genom åren med honom.

Vissa lärdomar har varit genom tårar o förtvivlan, men framförallt med ett leende på läpparna och med varmt

hjärta. Denna kille lämnade sällan någon oberörd.

-

Det känns otroligt tomt och sitter nu, trots snart 3 månader sen han fick somna in, med tårar i ögonen o det känns

som knivar i hjärtat av saknad... Mitt stöd och min tröst genom allt vi gått igenom under åren. Känns så frustrerande och orättvist att just han inte fick leva ett långt liv utan skador.

-

Den underbara känsla det var att framförallt spåra med Tyson. *ler* Han var helt makalös i spåret, och det var en njutning att gå där bakom honom o låta honom leda mig genom spåret. Jag kunde alltid lita på honom. Det var inte ren tur att just han var en av 2 utav 11-12 startande som kom runt spåret med alla pinnar i ösregn och stormvindar upp till 23 m/s. Åh, han älskade verkligen att spåra... han blev helt överlycklig när han insåg att vi skulle ut o träna, och då framförallt spåra. Jag fick även höra att han spårade som en gud av instruktörer, o gissa om jag blev stolt över min T. Att inte bara jag tyckte det, utan andra såg oxå hans storhet.

-

Jag kan skriva hur mkt som helst om denna underbara hund, som jag har känt vrede och förtvivlan över många ggr, men jag skulle aldrig, aldrig önska bort dessa år med honom. Han har satt ett stort avtryck i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma denna varelse, och kommer heller aldrig ha en sån hund igen.

-

Jag saknar fortfarande de där mjuka pussarna i ansiktet för att kolla om jag verkligen inte var vaken än..."åh, du är vaken?!!!" och en schäferviftning på svansen med glada ögon.

Och den där yl-sången han körde så fort han tyckte det gick för lång tid innan jag hade svarat när telefonen ringde...*saknar*

-

Han fick somna in efter konstaterat akut diskbråck, inte ens 6 år gammal... Jag valde att inte operera honom då han hade pålagringar i höfterna och c/d på höfterna. Även om han var välmusklad så hade de förtvinat de månader han hade fått gå i vila... och vad hade då hänt med höfterna? Även pålagringar i ryggen som börjat vandra uppåt.

Jag är evigt tacksam att "husse" Allan följde med mig på Tysons sista resa och stöttade mig i beslutet att låta vår älskling somna in. Tusen tack, Allan! Jag vet inte vad jag hade gjort utan dig i det tillfället.

Här kommer några bilder på Tyson...

'

'

Jag har även en bild på Tyson när han fick sitt sista spår samma dag han fick somna in, men det finns

i min mobil, och jag inte fört över den.. men jag kan berätta att hans lycka över att få spåra var obeskrivlig

och jag grät hela spåret som han så klart gick klockrent trots morfinplåster...

Jag kommer alltid att sakna dig, Tyson....

-

Tävlingen var på Söderåsens bk. 9 startande.

Vad drar jag? Jo men självklart drar jag nr 9... nåja.

-

Upptaget: inge bra.. igen. Får fasen boka in någon expert som får ordning på mig.

Givetvis gick spåret typ 39 meter ut. Och Dizzelizzan tar... jo men: bakspår.

Bara vända och iväg åt rätt håll.

-

Fördelen denna gång var att hon inte drog lika hårt åt bakspåret... man får väl se

det lilla positiva i det hela.. Får nu fundera ut hur jag ska jobba på detta med upptag.

-

Iväg bar det sen ut ur rutan o iväg. Inte långt från rutan (absolut max 100 m) så

kom första vinkeln, som var en spetsvinkel o den var spetsig! Men Dizza löste det fint o

inte långt efter det kom första pinnen. Yihoo!! '

-

Sen gick hon som tåget i spåret. Fint o noggrant och när hon fick vittring på pinnen så

släppte hon inte förrän hon hittat den! *tummen upp*

-

Efter drygt halva spåret så gick det lite fort i en nedförsbacke o jag kunde inte hålla emot.

När vi kommit en bit därifrån började jag misstänka: damen har bytt spår... o jo men visst

hade hon det... när vi kom ut på ett kalhygge så blev hon tveksam o stannade, då passade

jag på att säga:

Kom tjejen så går vi o letar rätt på vårat spår!

-

Jag drog mig tillbaka till backen där jag misstänkte spårbytet, och mycket riktigt..

Dizza tog upp spåret o jag följde efter, får ju lita på henne! Efter 150 m ungefär så kom en pinne,

så då var det bekräftat att vi var på rätt spår! Yes!

-

Vi kom även till slutet, och slutade med 4+slut, så 3 pinnar bort och måååånga poäng bort iom det

och upptaget.

-

Det jag var nöjd över var att hon klarade av att ta upp det riktiga spåret igen och att vi fick

lov att fullfölja hela tävlingen för att se var vi står. *ler*

-

Hann precis tillbaka till samlingsplatsen så var det dags att åka ut till rutan igen.. så mkt för att

hinna andas ut. hihi.

-

Mindre än en timme efter vi kommit från spåret så var det alltså uppletande.

-

Rutan var tricky. Man stod och såg ner på en slänt på 10-15 m innan det slätade ut. Så rejäl

nedförsbacke från stigen.

-

Det var 5 st som kommit vidare till uppletandet. Jag var nr 5.

När jag kom till rutan så såg jag att det blåste lite, lite från vänster.

Så jag bestämde mig för att skicka henne från höger, så hon får "hela rutan".

-

Samlad galopp ut på djupet, vid fullt djup började hon gå framåt i rutan men tvärnitade o vände.

Första föremålet in!! Pytteliten grej, såg knappt att hon hade nåt i munnen :-).

På vägen in stannade hon till för att hon fick ett annat föremål i näsan... o tappade första föremålet.

Men hon tog upp den igen och kom in med den.

-

Skickade igen o in med föremål nr 2. :-)

-

Nästa skick: samma och in med föremål nr 3 (från ca 20 m ut i rutan)

-

Allt detta på typ 1.5 minut!

-

Meeeen...... sen kom problemet... Iom att hon fått de sista 2 föremålen på rätt nära avstånd, så hade jag

jättesvårt att få henne ut på djupet...

Så... det blidde bara en 5:a i betyg... lite trist iom den underbara starten. Men, nu har jag fått nått att bita i.

-

-

In till klubben o vi började med platsliggning och stegen.

Min lillfia var på en annan planet när jag kommenderade: ligg.. så jag fick ge ett till kommando...

Surt var att ena domaren stod typ 2 meter ifrån oss... skiiiiiit!!

-

Här är betygen från lydnaden:

-

Fritt följ: 8.5-7.5 Kommentar: Vi skulle inte haft mer, idag... Hon ligger normalt inte under 9 iaf.. Men idag släppte hon vid helt om marsch, och även vid höger om.. var inte lika "på" som hon brukar..

-

Ink med ställande o läggande: 8.5-9 Kommentar: Fint tempo tyckte jag, lite för lång stoppsträcka för min smak, kan inte läsa domarnas kråkor men...

-

Framåtsändande: 9-9 Kommentar: kändes bra.. tyckte själv hon saktade lite väl mkt på andra sträckan.

-

Kryp: 9.5-7.5 Kommentar: Hon stannade till kort typ en halvmeter innan sista halten. Någon kommenterade att hennes kryp inte var flytande i tempot utan ministopp på ett par ställen Kan bara skylla på mig själv där om så var fallet.

-

Skall: 10-9.5 Kommentar: Ingen kommentar från domarna, så jag vet inte vad avdraget var för. Men hon kändes bra där :-)

-

Metallapportering: 7-8 Kommentar: Yihooo!! Poäng! haha. Hon tycker den är skitvidrig, men hon hade fin fart ut, tvekade lite men tog den o i ökad trav in till mig. puh! Jobbar vidare på detta.

-

Tungapportering: 8-8.5 Kommentar: Farten in lägre än ut, och väldigt snett sättande vid ingång.

-

Hopp: 10-10 Kommentar: Inga :-)

-

Stege: 9-9 Kommentar: från domarna: ojämnt. Vet inte riktigt exakt vad det betyder..

-

Platsliggning: 10-9 Kommentar: avdrag pga dk...skit oxå :-)

-

Summa lydnad: 262.75p

-

Specialen:

-

-

Vi hamnade på en fjärdeplats o numera godkända i elit spår :-).

-

Min önskan inför idag var att just få fullfölja hela tävlingen, och helst få poäng i alla moment.

Och det fick jag :-)

Jag tar det positiva med mig och jobbar vidare med våra svagheter nu när jag fått mer

tydlig bild var de ligger.

Det som känns nice är att även om jag inte var helt nöjd med lydnaden, så är det en rätt hög

lägsta-nivå vi har och det är ju kul :-).

-

Nu ska jag göra som mina härliga hundar: softa i soffan och bara vara!

Kram på er!

Bestämde mig för att ta odjuren till Kabusa o gå en långpromenad. O så blev det.

Alla 3 på samma bild :-)

Fasen vad jag var putt över att jag inte tog med min riktiga kamera... Men de här får duga.

Tyson med sin älskade boll

Tjejorna poserar :-)

---

Efter promenaden åkte jag förbi OlofViktors o köpte med en smörgås med kräftstjärtar o chiliaioli. MUMS, säger jag bara. Även en mocha latte och saffranskorpor blev det.

På väg hem åkte jag förbi klubben för att köra 3 moment.

Nämligen:

Metallapporteringen

Inkallning m ställande o läggande

och skall.

Och hör o häpna: jag höll mig till agendan!!

Värmde upp med lite fritt följ o jäklar vad nice hon kändes!! *lycklig*

-

Sen körde vi inkallning, en rak, sen ett med ställande som hon gjorde kanon (la sig inte som hon gjort ett par ggr?!)

Avslutade med en rak igen o där hade hon jämnt fint tempo hela vägen. *yey*

-

Sen körde vi metallen. Jag har tejpat den glest igen, o nu börjar hon försöka sno den av mig när jag håller den

framför henne. hihi.

Apporteringen var helt ok. Bättre fart, förutom 2-3 m framför mig då hon saktar in o ser ut som om hon ska släppa den men kommer in med den ändå *puh*. Men det känns helt klart bättre, även om detta är nåt jag ska jobba på i sommar.

Avslutade med skallet o där gjorde hon ingen uppsjungning som hon gjort ibland innan. Typ ett woooowoow, voff voff, voff voff.. osv. Om ni förstår vad jag menar. Nu var det snabb start o rätt så jämnt skall fram till TYST.

Sen avslutade vi med lite bus o båda gick av planen med hög svansföring o rätt nöjda med oss själva :-)

---

Over and out!

Har även kommit med på tävling i Borås nästa lördag o DM:et nästa söndag.

Men en dag i taget!

Efter förra tävlingen bestämde jag mig för att åka upp till norrland, med bas i Luleå hos mina päron. Var även i stugan o bara njöt av dagen o vädret och hann träffa mommo. Hon är en riktig krutgumma, dryga 86 år o bor kvar i sitt hus i en liten by i Tornedalen o helt klar i huvudet. :-)

Var även i Kiruna några timmar och hann äta lunch med V, vän sen mellanstadiet, sen även hundträff med Lotta o hennes buse Abby, en irländsk setter. Sen en snabbvisit på Björkis, o sa hej till Lisa innan jag körde till Luleå igen för att träffa brorsan o hans barn. Världens goaste ungar :-)

---

Hann även en "träning" på fredagen med Linda o hennes busar. Blev inte speciellt strukturerat då jag kände att Dizza inte var sig själv. Tyson o Morra fick leka lydnad oxå så klart.

Bilder (tagna av Linda Körlén)

Tyson o jag :-) kolla, han har ju kontakt!!

Killen kan!! "Rutan"

Värsta freestyle-ämnet :-)

Lill-Morra har vuxit "litta" :-) . Stor tjej nu.

---

Sen vi kommit hem har det blivit ett par spår, för att kolla av var vi står.

Även kört upptag, o har sett en trend att ifall jag kör fler än ett så tar hon bakspår,

som om hon blir osäker för att vi kör fler ggr efter hon gjort rätt.. Nåja, nu kör jag bara ett upptag

i taget. Testar av olika vindriktningar för att se om det är skillnad.

Även varit noga med att gå en bit rakt mot upptagspunkten så att hon inte hamnat i ett

detta-är-även-spårets-riktning-spår.. Verkar funka bättre.

Metallen är nåt hon inte gillar.. hade den tejpad ett tag, fick tips om att ta bort tejpen o att

hon kommer över det förr eller senare. Men det har bara blivit sämre, så nu har jag tejpat

den glest igen för att få upp det mot det positiva igen. So far so good.

Vet att det inte är en långvarig lösning, o att det inte är så på tävling. Men jag måste känna

att hon tycker det är ok igen o börjar om igen för ett bättre slutresultat.

Lydnaden har jag inte kört speciellt mkt, men den känns ok. Inget lysande, men helt ok. Och

jag känner att spåret är det jag vill klura ut o lägga energi på just nu. Uppletandet har funkat

fint o jag ser fram emot att testa av det på en tävling :-)

---

Idag åkte jag till Björka-fältet med en plan :-)

Lade ut ett spår till Dizza på ca 800 m.

Sen tog jag dogsen ut på en promenad. Dizza fick ha på sin klövjeväska med lite vikt i.

Vi stannade även till och körde lite uppletande-övningar o alla 3 var sååå duktiga *ler stolt*

Min lilla Morra tvekade inte utan stack rakt ut på fullt djup o hittade föremålet o fullt ös in igen till

mig!! Dutti kicka!

Tyson är grym med nosarbete, och han tycker verkligen det är sååå kul med uppletande.

Dizza fick även ett tomskick och sen ett nytt skick o höll samma fina tempo då vilket var nice att se!

Väl tillbaka vid bilen, dryga 6 km senare, så fick Dizza en kort vila innan hon fick ta spåret.

Var noga med att få en lång raksträcka rakt mot upptagspunkten. På med selen o hakade på linan,

och sen "sök spår". Fint tempo ut, hittade spåret, analyserade (såg det ut som iaf :-) ) o sen åt rätt håll!!

JAAAAA!!!

Spåret gick finfint, missade en pinne i ett område med höga grästuvor, men de andra in. Skönt!

På vägen hem fick jag bytt 2 av mina sommardäck som var olagliga.. o jäklar vad olagliga de var!!

Sömmen syntes! oops..

Väl hemma blev det vila i ett par timmar, sen iväg till Malmö bk för att få hjälp av Christine

o blev kommenderad i lydnaden. Kändes ok, även om vissa saker kan vara bättre. Min glädje var

Dizzas metallapportering!!

Överlag helt ok lydnad, inte hennes bästa men helt ok. En del saker som måste bli bättre, men inget

vi fixar med innan tävlingarna. Men i sommar har vi "lite" att jobba med.

---

kram på er därute!

Det var på Kristitanstad bk, samling kl 08.00.

Pga nästan 1.5 timmes körning så steg vi upp kl 04.45... vad gör man inte för hundsporten *skrattar*

Nåja, uppladdning inför tävlingen har känts bra. Spåret har känts riktigt bra, uppletandet har blivit

säkrare och lydnaden har oxå känts bra med en härlig attityd i min malinutt. Inga tior kanske, men

inte långt ifrån i några moment. 10:or är klart vårat mål.

När vi kom fram så kändes det rätt lugnt, var inte nervös o att jag kände igen några ansikten var det

som kanske gjorde det.

Jag drog lott 8, och kort efter lottdragningen så åkte vi ut mot spåren.

Vi hamnade tillsammans med A Hall o hans mallehane (även släkt med Dizza) med upptag på varsin sida om vägen.

Jag var nr 2 till upptaget, vilket gjorde att jag inte kände att jag kunde förbereda henne som jag kanske skulle annars. Dessutom så kom domarna en kvart innan beräknat upptag... oj!

Det kom ett hav av människor för att se upptagen, ca 10 st förutom domarna kändes det som..

Jag tog på henne selen innan vi gick närmare rutan, vilket jag inte gör normalt... får se över hur/om jag ska göra om min förberedelse.

När jag är på väg mot rutan från bilen o jag går med Dizza så kommer en snubbe rakt mot oss, jag försöker parera så vi får vara ifred men snubben verkar inte fatta det, utan börjar "småprata" med mig. Jag svarar lugnt nåt om att vi inte är vana vid så mkt störning, men han fattar inte vinken... pucko. Varför störa ngn precis inför en tävlingsstart som upptag?

Dizza bryr sig inte, men jag kände att mitt fokus förstördes något. Det tog lite tid för det andra ekipaget att fästa på spåret o komma ur rutan o jag blev osäker om jag fick gå till min påsläppspunkt och avstod därför...

Ni som läser; får jag gå mot påsläppspunkten vid rutan när jag känner för det? Eller måste jag vänta till det tidigare ekipaget har kommit ur rutan? Rutans sida var väl ca 5 m från vägkanten på båda sidor.

När det väl var vår tur kom TL o förklarade snabbt o önskade lycka till.

Jag kopplade linan på selen o skickade Dizza. Vi hade motvind ut i rutan, så jag tänkte att hon borde ha spåret i nosen lättare.

Men det verkade inte så, hon gick ut rätt långsamt o jobbade sig inte i rakt ut, utan lite kringelikrokigt. Men hon jobbade iaf. Gick osäkert ut t vänster, men jag följde henne ändå, fick stop, tillbaka till rutan, vände o sa: sök spår!

Hon kämpade vidare, var mot höger hörn, men vände sen o följde sen ngt som visade sig bakspår, fortfarande inte katapult-stilen som hon brukar ha när hon har spåret men ändå.. Fick då, såklart, tillbaka till rutan, bakspår.

Kallade in Dizza o sa sök spår igen. Hon blev då osäker, jag brukar aldrig lägga mig i hennes spår, o tar hon bakspår så följer vi o går tillbaka till bilen.

Hon gick nu åt andra hållet, med sämre drag än åt bakspåret men jag kände att det var pga att jag gick in o tog henne av spåret. Hon är ju en mjuk dam. Hon hade svårt de första 50 m efter rutan, men sen blev hon säkrare o säkrare o stannade till många ggr för att analysera o blev säkrare för varje steg. Jag plussade henne så klart då.

Sen hittar hon första pinnen, jag vet inte om det var efter 100-150 m. Tjo o tjim o belöning!! Sen började hon kännas igen min lilla spårnissa på riktigt. Jäklar vad hon spårade o jobbade intensivt. Njöt verkligen bakom henne. Hon tog vinkel fint o sen så en vinkel igen, precis bakom en stenmur, o hittade så nästa pinne intill, bakom muren. Duktig kicka!!

Hon spårar vidare, går över ngn vinkel men jobbar sig snabbt tillbaka. Pinne 3 hittas o hon känns fortfarande riktigt bra. Efter max 50 m efter pinnen så flyger en hare upp precis vid sidan av henne. Hon hoppar till o tittar efter haren, förlåt... kaninen, men väljer efter bara någon sekund att ta upp spåret igen. Hon får mkt beröm från mig. Kort därefter så tappar hon spåret, hon jobbar sig tillbaka, o visar det som om hon har en vinkel. Jag följer så klart med henne, men efter en stund så märker jag att vi är tillbaka där vi gått innan, och inser att det måste vara en vinkel igen som hon så gått över... Vi vänder o hon börjar söka spåret igen, men någonstans där känns det som om hon ger upp.... Jag försöker säga: sök spår! Men hon har tagit slut... hon har gett upp...

Detta har inte hänt innan, att jag haft känslan att hon gett upp.... efter att ha försökt en stund, på olika ställen, så kopplade jag av henne. Jag var grymt besviken på känslan att hon gett upp. Det är inte min hund, normalt... Jag kände mig inte alls nervös, så jag tror inte jag har påverkat henne något, annat än när jag i rutan "tog henne av spåret" o skickade i rätt riktning.

Jag gick tillbaka, riktigt ledsen o besviken. Det hjälpte inte sen heller, när jag körde till några bilar o ett par av dem skulle "vara fyndig o rolig" o kommentera det ena o det andra.. som inte ens känner mig eller min hund. Låt mig vara så här tätt på ett misslyckande!!!

Sen avslutar ena med: höhö, ja det är ju så med belgarna o spårande. höhöhö...

Han fick snabbt ett surt svar från mig: du, det är kanske inte riktigt rätt tidpunkt att kommentera nåt om belgare...

Då säger "polarn" : höhöhö, ja han har ju själv 3 i bilen, höhöh...

hahaha, vad roligt..... NOT!!

---

Jag körde hemåt o bestämde direkt för att istället åka till Morras kurs som var igår som jag trodde jag skulle (hoppades på) missa. Behövde glömma detta, o fokusera på annat.

Och som min lilla Morra var duktig!!! Ingångarna till sidan från front fungerar kanonfint nu. Nu ska vi jobba vidare på stadgan och tryggheten i att bli vid sidan i rätt position utan att sitta (inte än).

Targeten fick ändras till en isskrapa, då hon börjat ta den mjuka targeten i munnen. "Det var väl så här vi gjorde, matte??" ... svårt att låta bli att skratta åt pajasen.

Sen gjorde vi baklängesövningar för att sen vända upp o klicka uppvändningen. Kanonfint!!

Uppstartsövningen var ju peace of pannkaka, sa Morra.. så det får vi utöka stegen istället med kontakt.

Testade även hennes sättande (vill ju ha henne att sträva bakåt i sättandet o inte dra fram gumpen o frambenen stilla) inför senare fjärr.

Sen blev det lite kontaktövningar o lillfian är en riktigt duktig tjej för så lite träning. Väldigt villig att samarbeta o jobba, och med mkt glädje. Som sagt; alldeles för duktig för att "bara" vara maskot.

Ska bli kul att jobba med henne o ta det som det kommer o fortsätter det så här så blir det nog start i höst i antingen lydnad 1 el appell spår, eller varför inte båda två?? The sky is the limit.

---

När jag sen körde hemåt, efter att ha bestämt spår o massage-dejt dagen efter med Susanne, så kändes allt bättre med vår premiär.

Jag har analyserat en del, o visst känns det "bättre" av att veta att 7 av 14 startande bröt i spåret, varav ett par tidigare sm-deltagare... så det var nog riktigt svåra förhållanden iom regn och blåst plus svåra underlag... men underlaget känner jag att hon ska klara, vi spårar ju på revinge o detta liknar ju det underlaget.

Det frustrerande med att tävla spår är att det är så svårt att komma med på tävlingar o man laddar o lägger upp träningen så det ska "passa in" och sen att man får bryta i spåret o inte få köra det jag kunnat jobba mer på än spåret... Det kändes surt...

Men det är bara fortsätta, har anmält till några till, är ju bara några till i skåne innan sommaren. Om vi ev ska kunna köra innan sommaren så blir det till att anmäla utanför skåne, o frågan är om det är värt det?.. får suga på den karamellen.

Till att börja med är vi typ 9:e reserv i Hässleholm, och väntar o hoppas nu på att kommit med i Söderåsens (var det väl??) helgen efter. DM:et får vi ju se om vi får tävla iom noll resultat än så länge.

---

Nä, nu ska jag ladda inför hemfärden. Om några få timmar har jag semester... I EN MÅNAD!!! pga att vi inte fick använda mer än 2 veckor i somras o vi hade oanvända semesterdagar så fick vi som "tack" tvingas använda dagarna innan sista april i år.... inte kul att tvingas använda semesterdagar i en period man själv inte skulle valt annars... men nu känns det ändå rätt nice att ha ledigt och kunna ta det lugnt o andas ut o bara vara.. med "lite" avbrott med hundträning så klart. :-D

Kram på er därute!!

------------

Vill börja med att förvarna: nedre delen av bloggen är helt ihoptryckt, trots att jag gjort flera "enter" mellan de olika bitarna. Det trycks ihop när jag trycker uppdatera oavsett vad... såååå irriterande.

Men nu har jag verkligen haft fullt upp från kl 5 på morgonen till sent om kvällen o sen är jag bara så slut att jag är glad om jag träffar kudden när jag landar sovandes.

Är instruktör på flygledarutbildningen på Sturup, och detta är sista veckan. Jisses vad hårt det varit, man är helt slut efter att haft 100% fokus i 45 min på eleverna i simulatorn, sen ska man ha debriefing med eleverna o sen ska jag vara glad om jag hinner på toa eller ta ett glas vatten innan det är in i simulatorna igen för nästa pass...

Ska bli sååå skönt att komma tillbaka till jobbet o ha paus inimellan.. :-) jag vet, bortskämd!!

Men det har samtidigt varit givande och intressant att vara på skolan.

När jag kommit hem så har det varit ut med hundarna direkt på en långpromenad o sen snabbt nåt i magen och sen vidare till träning. När jag kommit hem vid 21-22 tiden så är jag helt slut o glad att jag lyckades köra hem utan att somna vid ratten.

De första 2.5 veckorna har jag haft Morra med mig i bilen, så lunchen har varit spårträning, lite "lydnad" och så promenad samtidigt som jag fått i mig nåt i magen. Men förra veckan stack den lilla illern  snabbt in i badrummet, där hon är när jag inte är hemma, till sin lilla sköna bädd o la sig. Så fort jag började göra mig iordning för att åka iväg. Hon är smart den lilla busen. Hon såg ut som om hon försökte låtsas sova, så hon skulle slippa följa med.

Så hon fick stanna hemma och det gick kanonbra, så det har blivit en lugn "inskolning" till att vara hemma när matte jobbar.

Nåja, tillbaka till det viktiga :-)

Efter en vecka på skolan så var det dags för lägre spår tävling för Tyson. Anordnat av Lunds bk, vilket innebär spår på Revinge.
Dagen till ära så blåste det hårt och regnade lite, ungefär som förra året på samma tävling.... då var det stormbyar upp till 25m/s. Nu blåste det inte liiika mycket, men fortfarande kraftig blåst.

Spåret gjorde han, som vanligt, kanonfint och kämpade på. Missade en pinne men han jobbade kanonbra.

Fick således 9 på spåret och 10-10 på upptaget :-). Tror vi var de enda som fick det :-), alltså fullt på upptaget.

Sen var det dags för budföring o platsliggning. Jag avstod budföringen iom att den skapar alldeles för mkt aktivitet i Tyson för att det ska funka på platsliggningen som vi jobbat massor med.

Tävlingsledaren var alldeles för velig och inget "peka-med-hela-handen-tendenser" som jag vill ha i en bra TL. Han stod o gjorde inget när vi skulle ha platsliggning isf att stega o peka med handen o säga: nr 1 osv osv.
Till slut frågade jag: var ska vi lägga hundarna? Svar: längre ner på vägen.
Jag stegade ut och satte T "längre ner på vägen". Han känns lugn o fin. Vad händer då?
Jo, gubben börjar vifta med händerna o ropa, kom hit, vi ska lägga hundarna här!!

Detta skapar direkt aktivitet i Tyson igen o han piper till... SKIIIIIT!

Går lugnt till halvt anvisad plats och sätter honom igen. Han lägger sig, men känns orolig.
Men platsliggningen gick fint eller ja ok gick den. Dock lite orolig. Byter skinka ett par ggr, men det är allt. Stort fall framåt för oss!!
Fick 9-8 med kommentarerna ngt orolig. dock ingen kommentar om pip. Yihoo!!!

Sen till klubben. vi var 5 eller 6 ekipage som kom vidare från spåret, av 12 starter.

Han kändes helt ok, när jag tog ut honom för kort uppvärmning. Jag kan inte köra honom för mkt innan jag ska in, för då kommer pip o frustration o sega utföranden... gäller att hitta balansen.

Lydnaden kändes inte så bra som när jag tävlade 2:an med honom (där avstod jag platsen), men ändå helt ok. Han kan bättre, men jag är nöjd att han ändå höll ihop hela vägen.

Nervös väntan o sen kom svaret: uppflytt!!! och som grädde på moset så vann vi tävlingen :-).

Så nu är T uppflyttad till högre spår *ler*

------------------

Och nu fyller jag på resten.... 

-

Veckan efter Tysons tävling var det dags för Dizzas debut i högre spår.

Tävlingen var på hemmaplan, så jag kände mig lugn o trygg.

-

Drog lott och efter en del väntan så for vi ut till spåret. Där ser vi någon som promenerar med 2 lösa hundar som vallar våra spår duktigt.... så jag springer ut för att be henne koppla hundarna, o om de hittat pinnar att hon säger till så vi vet. Tack o lov var hon aldrig i spåren. Det var dagens motion för mig *pustar*. 

-

Hade bestämt mig innan för att gå ut i god tid så vi kan gå fram o tillbaka längs vägen så vi minskar risken för bakspår. Kommer vi ut till ett spår o släpper på direkt, så kan hon vara lite för "på" så hon "fortsätter" samma riktning som vi kom ifrån om ni förstår vad jag menar... 

Jag hinner inte mer än komma ut så ser jag 2 hästekipage över spåren, men det ska hon klara. Sen kommer en traktor skumpandes på vägen. Jag hade hunnit slänga ut linan, så det var bara att håva in den igen. Dizza sitter lugnt o tittar på mig.

- 

Sen stannar traktorn vid mig, med råmande släp. Visar sig att de fraktar kossorna tillbaka till gården fr sommarbete... Bondgubben börjar berätta för mig att vi minsann inte får parkera bilar längs vägen för han skulle komma förbi.. öhhh, jag har ingen bil här, tänkte jag. Jag nickade o sa att vi parkerar alla bilar vid skytteklubben o att vi är väck inom en halvtimme.

-

Precis bakom kommer domarna, så jag slänger ut linan återigen. Dizza fortfarande lugn, men förväntansfull.

Jag får på henne selen, medan hon blickar ut i rutan.

-

 På med linan o så ett : "sök spår" från mig. 

Hon går lugnt o fint ut, iom medvind på väg ut går hon ett par steg över spåret, men fångar det snabbt o sätter självsäkert iväg. Jag går o tänker: "säg inte bakspår, säg inte bakspår" när jag följer efter Dizza. Jag är utanför rutan o helt tyst från vägen. "Yihoooo!!!" tänker jag tyst. 

Hon känns så jäkla bra i spåret o noggrann. Vi plockar pinne efter pinne. Sen känns det som om vi inte hittat någon pinne på läääänge, o jag börjar tro att hon skiter i pinnar för att hon börjar bli lite trött. .. Sen hittar hon slutet och jag jublar. Vi kom iaf i mål!! Sen börjar jag räkna pinnarna o det visar sig ju att min älskade D har hittat

alla pinnar!! 

-

Vi leker lite grann o dricker vatten innan det bär av mot klubben för uppletande o lydnad.

-

Det blir en lång väntan till uppletandet. Tar ut henne alldeles för tidigt, vet jag nu så här i efterhand... Men hon var lugn o sansad. Ja, tills vi kom på sträckan mot rutan o hon ser massa människor där. Hon drar mig dit o ska mingla o hälsa på alla först.... :-). Sen blickade hon direkt mot rutan. 

-

Vi gick längs stigen mellan markeringarna, sen tog jag henne till vänstra hörnan o hon satt fullt fokuserad ut i rutan. Skickade henne o hon satte iväg med full fart ut på djupet, stannade till vid hörnan, jobbade lite där, för att sen jobba fint framåt o då får hon hörnföremålet i nosen. Snabbt gripande o snabbt-snabbt till mig. 

Yay!! Så är vi igång.

Det blev 4 skick o 4 föremål. Katshing!! 

Sista föremålet kommer Dizza in fot o sätter sig. O jag står där som ett jävla fån... o vad händer då? Jo, Dizza tar 2 tugg för att hon blir osäker... Skiiiiiit!! Varför tog jag inte bara föremålet direkt??? Ingen aning. Fullständigt hjärnsläpp...

-

Nåja. Vi klarade det o fick fina 8.5 o 9 i betyg ! Vilken premiär :-).. lite surt dock med tugget... tänk vad vi då kunde ha fått utan det. Iaf en halv pinne till...

Skitnöjd går vi därifrån! Mattes fasa var över! Det var uppletandet som jag var nervös för iom att det inte är helt befäst iom att jag fått börja om.. Häääärligt! Nu är det bara att bygga vidare.

-

Lunchpaus o sen var det lydnaden.

Hon kändes bra innan o rätt så pigg när vi värmde upp.

Vi gick in på plan o hon kändes inte helt så med som hon brukar, men gick ändå ok i ff. Fick 9.5-9 tror jag. Så hon gjorde ju som hon ska, men känslan var inte där. Nåja..

-

Inkallningen har hon en period lagt sig när jag gått typ halva sträckan... bara för att jag testat inkallning fr läggande någon gång. Big mistake med lilla miss "jag-vet-jag-vet-vad-jag-ska-göra".

Har jobbat mkt med att bara gå ut, olika sträckor o belönat när hon suttit kvar.

Så när jag lämnade henne för inkallningen så tänker jag: hon sitter, hon sitter, snälla säg att hon sitter. Och när jag vänder mig om ser jag fröjden: HON SITTER :-)

Inkallningen gör hon kanonfint dock snett avslut, men vi fick 9 på det . Nice..

-

Framåtsändandet har hon varit riktigt duktig (för den nivån vi kommit till). 

Första sträckan gör hon jättefint, sen när jag skickar henne på andra sträckan så travar (????) hon ut. What?!

Jag, mitt pucko, tänker inte längre än näsan räcker... jag skulle ha gett ett dk där så hon kom längre från mig. 

så det slutar med poäng 0-5... skit oxå. Nåja, bara fortsätta o lämna det bakom sig. Jag skrattade mest för hon såg så förvånad ut.

-

Hon kändes inte osäker efter det, men känslan var inte där helt enkelt..

Vid skallet tappade hon fokus på mig precis innan kommandot, så det tog någon sek innan hon började skälla, sen gjorde hon det fint.

-

Krypet var helt o hållet mitt fel.. Jag börjar med höger, vilket drar upp henne ngt. Va fan pysslar jag med?? Jag börjar ALLTID med vänster i krypet... 

Sen, nästan det värsta: tungapporteringen.... Hon springer ut fint, fint gripande, sen på väg in, typ halvvägs så ser det ut som den plötsligt väger ton. Hon stannar till o släpper den??!! Har hon aldrig gjort förr... Jag drar i med ett "apport" o hon kommer in.

- 

Jag är kanonnöjd med att hon spårade så fint, fick förresten fullpott i både upptag o spår :-). Tror vi var enda fullpotten i upptaget som klarade spåret.

Uppletandet kan jag inte vara annat än supernöjd :-)

Lydnaden däremot var jag jättebesviken över... så här dåligt har hon aldrig gått. Och på tävlingar går hon nästan upp ett snäpp o är taggad som få... jag har funderat en del hur jag kan göra det bättre för att hon ska utföra momenten bättre.

Vi blev iaf uppflyttade, inga superpoäng pga lydnaden men ändå :-). Och så vann vi som bonus :-).

Så nu är Dizza en elithund även på papper, inte bara i mamsens ögon

------------------

Sötnosen Folke :-)

Säg: aaaaaa

'

2 saker samtidigt: hålla fast fint o titta på sin älskade matte

Och så Greta sötnos:

Tack Malin för sällskapet o peppningen hos Frida. Det var tuffa dagar för mig, men det kändes som

om jag nådde dit jag ville :-)

Avslutar med en bild på mina busar, så här ser det ofta ut om dagarna :-)

Nu ska jag hoppa ur säng o ut med hundarna innan vi beger oss mot Ystad Bk för

inofficiell nybörjartävling i agility. Jag o Dizza ska testa o se hur det går :-)

Vad har jag gjort senaste veckan då? Jobbade 3 nätter förra veckan. Jag bad schemaläggaren på jobbet om hjälp pga att jag skulle ha valp osv, att jag tog så många nattpass som möjligt. Han sa att nattpassen är tingade av de olika arbetslagen vi har, men om det fattades på nåt nattpass så skulle jag få det. Kanon, tänkte jag. Vad hände när jag fick augusti-listan? Jo, jag har fått en natt utav 8 pass!! EN!!! Fucking en?!

Så det var bara att spotta i nävarna och sätta igång med bytes-cirkus bautastor. Slutresultat: 6 nattpass totalt på 2 veckor och 2 tillkomna pass på "skyldig-kollega-listan".. det kostar att ligga på topp!!

Kände att det var lättast att hantera allt med Morra o så att jobba natt, när hon ändå sover som mest. Och det har gått över förväntningarna. Hon är trygg i sig själv och bara när jag skulle på denna natt, så knallar hon själv in i badrummet där jag har henne när jag jobbat. Hon lägger sig på badrumsmattan och börjar tugga på ett ben. Inget pip eller nåt sånt när jag sen stänger dörren. *tummen upp*.

Än så länge har det heller inte ens hänt en olycka därinne under de timmar hon varit ensam, så hon sover nog mest. Såå skönt för mig, så behöver inte jag nojja över nåt när jag är på jobb. 

Tack och lov så blir det sen mjukstart en månad på jobb när jag börjar igen i slutet på september. Ska nämligen vara instruktör på skolan på Sturup, så då kommer jag ta henne med mig i bilen och dels aktivera henne innan jag går in och jobbar och sen på lunchen tar vi ett "träningspass", med ev spår och promenad efter det. Bra plan, eller hur?! 

Nog om det.

Morra har verkligen hittat sin plats i vår familj. Hon är en underbar individ som är charmig som få, med en riktig busig glimt i ögat och när hon får sina tokryck så är det bara att sitta och skratta och njuta... ja, så länge hon inte får tag i ens fot/arm/hand med sina sylvassa...

Hon är rätt så duktig med att man inte tuggar hårt på matte. Och glömmer hon det så blir hon snabbt påmind att pussa utan tänder är mer att föredra.

Hon är en väldigt trygg tjej. Hon följer inte efter mig vart jag än går hemma, utan kan gå o lägga sig ute i solen eller på en bädd och sova om hon känner för det. Bilen älskar hon redan!! När jag säger; ska vi åka bil så springer hon till bilen och ska själv försöka hoppa in i bilen. Jisses vad jag skrattade när hon backade för att ta sats för att kunna hoppa in i sin bur i bilen. Fick parera och vara snabb och fånga henne i upphoppet och hjälpa henne så det inte blev "crash-and-burn".

Hon lägger sig och sover i buren direkt och stortrivs.

Hon är väldigt följsam och säg vad man inte gör för lite mamma Scan el hotdogs?? Hon försöker hänga med de stora så mkt hon kan, men kan ändå välja att komma till mig och ta kontakt. Hon har en envis sida som visar sig ibland, men än så länge inte sååå svårövertalad.

Vi har inte gjort så mkt annat än att hon får hänga med på äventyr i bilen och på kortis"promenader", får även komma ut och vara "dagens kaffehund" och mingla på träningarna. Har märkt att hon har en grym nos, och kan nog bli en riktigt bra spårhund. Ska börja med bebisövningar när jag kommer tillbaka från norrland.

De andra två då? Ja, de har fått jobba en hel del.

Dizza hade 3 agilitypass förra veckan, eller 2 som kan räknas. I måndags var det sista gången för oss hos Emelie, och vi körde en bana med 14 hinder och många byten. Gick riktigt bra för prinsessan!!! Var kanonnöjd och Dizza tycker det är riktigt roligt :-)

Tyson fick aktivering innan med en egen långpromenad med lite skoj på vägen. Lämnade honom hemma så han slapp sitta i buren och bara vara. Bättre plats hemma.

Tisdagen blev det träning med spårgruppen. Eller jag körde platsliggning med skott med Tyson som har gjort stooora framsteg i platsliggningen, men ännu inte 100%, lite pip och jag har inte varit på 50 m än... men vi är på god väg känns det som. Körde även lite lydnad med T och han känns riktigt på G, knappt nåt pip i ff, dock lite trängning men bättre där oxå.

Innan träningen var jag o Jörgen o körde uppletande. Båda hundarna gick riktigt bra!! Dizza har fått upp farten och söker inte stöd så mkt hos mig längre... tack Jenny E för dina tips!

Onsdagen var det premiär för agility på Ystad Bk... jisses, säger jag bara.... det där med inkallningskravet verkade det inte vara så mkt av... vi var 11 ekipage... en hade en hund som höll sig till matte/husse.. och det var vi. Det kryllade av JR's, små terriers och ngn stor hund som det inte var någon koll på alls. Man blir f-n mörkrädd....

Vi delades upp 2 o 2, och min "polare" frågade sen när jag tog ut Dizza: hon är väl snäll och bits inte?? Nej du, det gör hon INTE svarade jag lugnt och sen så sa jag även att du kommer ändå inte behöva hålla i henne för hon sticker ingenstans. Såg henne dra ett lättat andetag... Dizza ser väl "lite" skarpare ut än hennes flatte.

Insåg även snabbt att nybörjarkurs var verkligen nybörjar och vi fick snabbt kommentaren: vad gör ni här i nybörjargruppen?? Kunde inte annat än hålla med... iofs kul att vara bäst i klassen, men heeeelt ärligt....

Så vi blev snabbt flyttad till fortsättningsgänget.

 

Så var torsdagens övningar klara: möta upp på agility fortsättning. Skulle ha varit hos Emelie för avslutning, men iom att jag jobbade natt efteråt så hade jag knappt hunnit värma upp innan det var dags att vända hemåt igen. Ystad ligger liiite närmare  så det fick bli det. 

Vi var måånga, och fick delas in i 2 grupper. Även här var det flera hundar som drog iväg fr matte/husse... *svär en ramsa*. Intressant att ingen försökte komma nära Dizza *fniss*.. och gör dem det så fotas dem snabbt av mig, det kan jag lova. 

En hund förstod jag inte alls hur den kunde vara med i fortsättning... den drog efter hinder ett och körde ett race in på appellplanen där bruks o lydnadsfolk tränade. Det tog nog nästan 10 min innan den hunden var fast igen. Igår var dock matte där med en annan hund, så hon insåg väl fakta att den inte var redo, och tog sin andra hund. *tack*

Vi körde en bana med 14 hinder och alla hinder var med. Dizza var så överladdad så hon körde med raketmotorn på. Vippen som annars tar så bra, rusade hon upp för och lämnade den innan den hunnit slå i backen... MEN hon var på alla fält *skrattar*. Min handling visade sig verkligen från sin sämsta sida.. eller avsaknaden av en bra handling helt enkelt. 

Men det är ju därför vi är där!

Fredag var det meningen att det skulle tränas skojlydnad och uppletande, men den planen ändrades då det började ösregna när vi var redo... Blev mat, promenad och så en film efter det.

Min prinsessa var duktig!!!

Lördag var det äntligen dags för spårgruppen igen för oss. Har inte kunnat eller hunnit under hela juli o det mesta av augusti. 

Tyson fick ett spår på 800 m drygt på ett hugget rapsfält, med upptag ca 7-8 m från spåret. Jisses vad han fick jobba. Det luktade rätt starkt där, och pga vinden så tappade han spåret men jobbade intensivt för att senare hitta det igen och så var det de första 150-200 m. Var imponerad över hur han verkligen kämpade för att följa spåret. Missade en pinne i denna fas, sen eskalerade han och jobbade kanonfint hela vägen med resten av pinnarna hem!! Han fick mkt beröm av spårläggare Ingrid :-)

Min älskade T med alltid lika härlig attityd!

Dizza fick ett spår på "vall"/gräs. Upptag ca 7-8 m från spåret. Hon gick jättefint ut och tvärnit vid spåret och åt rätt håll!! Yihooo!!!! Hon gick över första vinkeln, som var en spetsvinkel men jobbade sig tillbaka fint och fortsatte. Missade en pinne i motvind där hon blev lite nonchig och skulle kolla nåt annat för att sen gå tillbaka till samma punkt där hon släppte det och fortsatte.... Damen ska nog ha lite mer utmaning där....

Sen tog hon resten av spåret riktigt fint i mina ögon och jag känner mig säkrare och säkrare med henne och att läsa henne. En pinne borta, resten med hem :-). 

Morsan, kolla vad jag hittade!!!

Uppletandet sen då. Det kördes på ett stubbfält med kraftid sidvind. Var lite nervös att köra iom att jag inte kör som de andra. Men vad f-n, tänkte jag... skit samma, de kan stå o mumla där bak om de känner för det. Detta känns rätt för främst Dizza och har hjälpt henne ur dippen hon hade, så vi kör på! Och jisses så bra hon gick!!

Kanonfin fart och med näsan på och inga byten. *jublar inombords*

Sen var det Tysons tur. Körde bara med att jag gick ut och lade en sak på den bortre linjen, o droppade en på vägen. På den andra linjen hade grejer lagts ut av ngn annan. Ville se hur han jobbade.

Nenas problemas! Kanonfin fart på alla skicken och allt med hem på en gång! Mammas kung!

Rizzla i fullt ös!

Jörgens Akita, fullt ös-medvetslös, finns ingen annan växel i denna härliga tjej!

Akita mitt i en tvärnit. Hittat nåt, husse!!!

Ingrids Troya gjorde ett riktigt snygg uppletande i lördags!

Söndag hade vi paus. Långpromenader och bus "bara".

Måndag igen, igår, var det agility. 2 "banor"/stationer. En med slalom där vi inte är färdiga än, men vi jobbar på det. Måste jobba mkt på att ha henne på höger sida, men vi bygger säkerheten på vänster sida.. 

den andra banan var mkt svängar och mkt luringar och där visades min brist på handling direkt!! Som ett brev på posten. Men vi jobbade oss igenom det med en topp-tunnor galen Dizzelizz. Hon gillar detta riktigt mkt och jäklar vad hon är snabb!!! Matte  får bli av med döfettet innan vi kommer någonstans, det är en sak som är säker :-).

Idag, tisdag, är det träningstävling i agility på Sjöbo Bk... vi får se om vi hinner dit. Min bil ska nämligen på service och det är den stooora dyyyyra servicen (12000 kr!!!) som tar rätt lång tid.  Hade dock varit kul att testa och se (hoppar dock över slalomen) hur det går på "tävling" .. jag känner ingen press här, utan kan göra bort oss hur mkt som helst utan att jag bryr mig :-).

NU är jag färdigskriven.

Bilder på Morra kommer... har inte hunnit fixa ner dem i strl o fixat till dem... 

/Jeanette

MEN, det finns massor av bra ursäkter.. t ex att min fucking pc helt plötsligt vägrade fungera... med proffs hjälp av Allan lyckades jag rädda en del filer för att sen reboota hela skiten.. så mkt annan info o min iTunes är väck... skiiiiit!!! 

Lösning: köpte en mac... så nu jäklar... Har dock inte lärt mig allt om den än, om jag någonsin kommer att göra det haha... nåja.

Bilder har jag fortfarande på min externa hdd, är fortfarande nojjig o sånt. haha... have patience with me!!

Nåja, till det mer viktiga!!

MORRA är hemma nu!!

Ännu en prinsessa i huset!

Nyare bilder kommer inom kort... Detta är när hon är 7 veckor :-). Imorgon blir hon 10 veckor!!

Morra är en Staffordshire Bullterrier och kommer från Kennel Kvaser. Heter Madame Margrethe egentligen, men det namnet kom inte innanför mina dörrar. Morra passar perfekt, även om jag funderade ett tag på att ändra det till Piraya.

Dizza o Tyson har tagit emot henne riktigt bra, och även T har nu smält för den lilla. Visade sig i att han lät henne sova på honom, eller tätt inpå honom o med huvudet på hans mage... givetvis hade jag inte kameran i närheten... mattes hjärta smälte iaf :-)

Dizza är den som leker mest med lillskiten, men även T gör lekinviter då o då. Men gud nåde henne om hon skulle försöka komma nära "hans" leksaker... Båda är rättvisa o snälla vid tillsägelserna. Hon förstår meddelandet och läser dem bra!

Hon har iaf trillat rakt in i mitt hjärta och är en härlig individ. Hon passar som handen i handsken i vår familj. Även om jag fått gliringar om att ha 3 (!!!) hundar, så ångrar jag inte att jag tog beslutet att ta hem denna juvel! Visst är jag fullt medveten om att det kommer att ta mkt av min tid, hunderiet, men det gör det redan o det är ett val jag tagit.

Mina andra 2 juveler, D o T, har jag tränat även om det blivit mindre några veckor. Har nu kommit igång igen. Har lovat mig själv o hundarna att köra minst 3 uppletande-träningar i veckan, för att verkligen få kontinuerlig träning o få det befäst. Utöver det blir det lydnad och spår så klart... Agilityträning för Dizza blir det oxå, vilket hon tycker är asballt! Snabb som blixten o matte med blodsmak otränad som jag är.. *skrattar*

Har tränat en del senaste veckan och igår kändes det riktigt bra både uppletandet och lydnaden!! Jisses vilken härlig känsla. Konditionen ska bli bättre på både matte och hundar, men de kämpade verkligen och gjorde allt över förväntan med tanke på den usla träningen de fått på sista tiden :-)

Var på Vixaxlägret i slutet juli. Hade hoppats på att få träna med Thomas Wiman, men han orkade tyvärr inte vilket jag har full förståelse för. Håller tummarna för att denna underbara människa-hundperson blir bättre och övervinner sina hinder i cancern!! Han om någon klarar det.

Vi fick träna med Micke Ryberg istället. Och jisses vad vi fick lära och testa massa nytt. Jag kan verkligen ingenting om hund, insåg jag snabbt. Vi var alldeles för många för min smak, 10 st, men det gick ändå även om jag önskat annat. Vi körde mkt "hårda spår" och detta är nåt jag definitivt kommer att fortsätta med! 

Lärde mig/oss massor och fick lite nya tankar ang spårträningen.

Hur hösten blir får vi se... planer om att tävla brukset. Trean hade jag oxå tänkt köra, men pga min avsaknad av bra träning så får jag vänta med det. Vi är låååångt ifrån klar till start. Mitt eget fel, ingen annans.

Kommer att hinna med en 2-dagars med Frida i september, vilket känns bra. Ser jag fram emot!!

Nä, nu ska jag jobba vidare.

Hörs en annan dag med fler bilder på mina älsklingar!

Kram