Lite spår och hälsa på Zeb

Så har vi varit ute vid Sturup i förmiddags.

Jag lade ett spår till Tyson med 4 vinklar och ca 400-500 m med 6 apporter. Det fick ligga 1 timme. Jag lade många vinklar för att se hur Tyson jobbade, han har varit lite slarvig och gått över vinklarna olika mycket. Men idag blev det bättre och bättre. Första vinkeln gick han över med en Tyson-längd, men stannade och gick tillbaka till kärnan. Sen gick han riktigt bra på resten. Försöker att inte göra likadant jämt vid vinklarna och var jag lägger apporterna, för att det inte ska bli tråkigt. Jag lade spåret så att det blev olika typer av underlag, blandat mellan högt, mellan och lågt gräs på fält. Jag var nöjd över hans utförande!

Jag lade även ett spår på 30 m ca till Dizza på kort gräs. Hon gick som vanligt koncentrerat och fint! Sen fick hon hälsa på Marinas rottis Zeb, som är världens snällaste. Tyson älskar honom, han har alltid varit tydlig i sitt språk och sagt till när det blir för mycket, men samtidigt väldigt snäll. Han var liiiite läskig i början och det var ragg á la tuppkam i början, men det gick över och sen var han nog rätt söt i hennes ögon.

Nu ska vi ut till Og Sturup för styrelsegrejer och lite lydnad med Tyson, det är ju tävling på söndag... Dizza ska ev busa med Greta men just nu öser regnet ner.... suck.

Liten uppdatering och ursäkt

Vad har hänt i våra liv...

Vi har spårat lite, ca 20-25 m spår med näring, som hon klarade galant! Hon tar inte all godis/korv i spåret, men spårar fortfarande väldigt intensivt och i kärnan. Matte och husse jublar inombords.

Hon är fortfarande helt underbar, och vi blir bara mer och mer förälskade i denna lilla, men kavata varelse. Tyson gillar henne skarpt, en riktig kul lekkompis har flyttat in. På morgonen kan han ligga och pipa för att han vill att hon ska komma ut ur sovrummet och leka med honom.

Jag kör lite kontaktövningar, vilket är en barnlek för henne. Hon har det naturligt i sig och man kan komma på henne där hon sitter lugnt och bara tittar på en med sina förundrade ögon, utan att man kör kontaktövningar just då. Hur sött är inte det då?! Annars kör vi lite sitt och ligg, och så leker vi en massa.

Vi har varit till klubben ett par ggr och det tycker hon är spännande. Det har varit mest för miljöombyte och se nya ställen och hundar. Det jag inte gillar dock är när ALLA bara ska komma fram till henne och hälsa, ibland vill jag bara vara med henne och inte ha folk omkring puttandes och nuttandes. Hon älskar folk, så det är inga problem på det sättet. Men t o m folk på Bk frågar inte ens om de kan få hälsa på henne utan bara rusar fram till henne. Hallå!!!

Men det värsta är personer som bara låter deras hund komma fram till oss för att nosa/hälsa. VARFÖR?! FRÅGA först, för h-vete! Jag satt med Dizza i knät för att det var fuktigt och kallt på backen (det regnade) och helt plötsligt hör jag bara hur en person säger; "ja, du får väl hälsa lite på valpen innan vi går ut och kör programmet" ... Och så hade jag en hund i huvet som nosade på Dizza. Han gjorde i och för sig inget, men vad är det för sätt?! Tänk om det hänt nåt när hon sitter i knät på mig, då hade hon inte känt sig speciellt trygg med mig efter det, eftersom jag "låtit" det hända. Tack för det televerket!

Sist och inte minst måste jag be om ursäkt till en vän. Jag gick och fick för mig att denna gulliga, härliga person gick lite väl fort fram med sin valp. När jag själv insåg att min Dizza självmant går vid ens sida och tittar upp utan krav eller kommando så insåg jag hur fel jag bedömt situationen. Förlåt, vännen!

Så här i efterhand så handlar det nog om att jag själv är rädd att gå för fort fram nu när man har en "vuxen" hund att man inte tänker på att börja om med valpen, och börjar "kräva" för tidigt. Jag vill att Dizza ska få vara valp och inte få för mkt krav hängandes över henne.

Testing testing

Vi ville testa hur intresserad Dizza skulle vara av att spåra lite. Så jag la upp ett spår med näring/godis i varje fotspår och la två stycken ca 7-8 m långt spår i vår trädgård, som var klippt dagen innan.

Första spåret blev hon lite störd av att ngn hund började skälla precis när hon skulle starta och hon kände att hon var tvungen att göra sin "vackra" röst hörd. När det var avklarat så visade matte med handen ner mot spåret och näsan slogs på "ultra-on". Jäklar, vad hon hennes nos gick i högvarv. Lugnt och metodiskt letade hon sig vidare och vi förstod att hon snabbt förstått vad det hela handlade om.

Vi gick direkt till nästa spår och hon behövde knappt påvis av spåret. Hon var fokuserad och gick fint i kärnan och verkade analysera fint. I slutet var det en "hög" med godis som avslut, men hon ville fortsätta spåra och gick där jag hade gått vidare från spåret... hihi. Vi tryckte på "spårning-off" knappen genom att leka istället.

Annars försöker vi umgås och leka och allmänt bara vara med henne. Tyson leker fortfarande bra med henne, men kan bli lite avis när andra kommer hem till oss och de vill gossa med henne istället för med honom. En tillsägning så skärper han sig, för han älskar ju sin systeryster!Dizza spårar


Hej och välkommen!

Så är det ÄNTLIGEN dags. Nu ska här bloggas loss.

De flesta har väl följt Dizzas första tid hos oss via storebrors hemsida
www.lifeoftyson.com  och "dagens bild" här på Dizzas egen sida.

Husse tyckte Dizza skulle få en egen sida och så blev det :-) . Ni kommer att kunna följa vår lilla buses äventyr och vardag via text och bilder. Matte står för texten och husse för bilderna.