Dizza

Jag har tränat lite, dels jag o dogsen själva. Men även med Susanne och så med spårgruppen.

Spåret för 2 veckor sen blev inte så bra. Dizza hade inte spårat på typ 6 veckor pga norrlandsturen o kastreringen och Tyson hade bara spårat 1 gång på dessa 6 veckor. Blåsigt, som vanligt, på Kabusa. Båda hundarna kämpade som tusan i spåret, men hade svårt.
För T var det meningen att det skulle bli ett max 600 m ROLIGT spår med massa apporter. Jag hade dels varit slarvig o glömt säga till om förstärkning i form av belöning en liten bit efter upptaget. Spåret, enligt min gps var ca 900 m. Nåja, han kämpade som tusan trots att han inte hittade en apport förrän efter nästan halva sträckan. Jag var rätt så imponerad av honom att han fortsatte att kämpa i blåsten och han hittade slutet!!! Blev inte riktigt som det var tänkt, men helt ok ändå.
D var så övertaggad, men gick ändå kanonbra i början. Sen fick hon svårt att spåra i blåsten, men hon fortsatte ändå.. kändes dock inte helt bra. Efter drygt halva spåret funderade jag på att bryta vid en apport för jag tyckte hon kämpat på bra och ville sluta när det var så. Dumma jag fortsatte och det gick lite nedför i spårarbetet.. dumma, dumma jag....

Denna helg gick det mkt bättre! Puh! Det blåste en hel del, och vi höll till på Fredriksberg. Denna gång var jag bättre med instruktioner om förstärkning osv för vad jag tänkt med spåret.
Tyson fick ett spår på ca 600 m, med många apporter o lite klurigheter som återgång osv. Han spårade så himla fint. Fin attityd och fint drag i linan *mamsen nöjd* Han missade 2 apporter, varav en var i återgången för där gick han inte ens ut o kollade av utan fortsatte där vinkeln gick för resten av spåret :-) host host... ska vi nog "träna på" lite.
Kanonnöjd med hans spårning och han tyckte det var kul det syntes!

Dizza spårade oxå riktigt bra. Spåret var omkring 700 m på öppen åker, en del sorkhål (Dizzas svaghet). Hon stannade till ngn gång för att pausa samtidigt kollade hon av ett sorkhål men gick tillbaka till spårningen själv. Puh. Hon tog alla apporter (tror jag...) Väldigt noga och inte ofta utanför spårkärnan :-) . Och hon tog en spetsvinkel så JÄVLA SNYGGT!!! Jisses vad imponerad jag blev. Hon stannade till nosade precis i spetsen o drog sen vidare i spårkärnan. T o m spårläggaren sa: jäklar vad snyggt!!

Uppletandet är ju något jag inte har erfarenhet eller kunskap i, men vi kämpar vidare och nu verkar det som om det har börjat släppa!! Jag fick utlagt 3 föremål på en linje. Den längst ut på fullt djup.

Började med Tyson. Han jobbade kanonfint rakt ut, samtidigt som han kollade av på väg ut. Hittade första, vände o kom direkt mot mig. Jag jublade!!
Nästa skick, lika fint rakt ut och jobbade med nosen från första galoppsteget! Återigen hittade han föremål o kom in. Sista skicket var lika fint arbete av min kung.
Så himla fint han jobbar. Han älskar att jobba med nosen. Nu ska vi bara jobba vidare och jag hoppas kunna bibehålla hans fina tempo o arbete.

Dizza då. Först fick hon nys på markeringen för ena hörnet som var lite för lågt uppsatt (mitt eget fel :-) )
Tog ett steg in i rutan o skickade sen. Då sprang hon rakt ut och nästan stod på näsan när hon tvärnitade när hon fått nys på första föremålet. Kanonnöjd med henne också i uppletandet, jobbade fint ut på djupet och tog in alla föremål. Mammas plutt!

------------------

Sen har jag även tränat med Susanne. Fortsatte med vittringsapporteringen och hon löste det jättefint. Rutan testade jag av igen, på olika distanser och med target i rutan. En enstaka gång som hon stannade innan rutan, sen löste hon det och vi avslutade när det gick som bäst.
Vår käpphäst metallen.... jisses vad vi har lång väg att gå... men det är bara bita ihop. Hon har blivit liiite bättre, men är riktigt lös i munnen när hon har den. Släpper den gärna. Måste få henne att "ta mer ansvar" för apporten och få henne att inse att hon måste jobba lite mer för att få belöning... Hitta en balans helt enkelt.

Körde även sättande under gång, så Susanne kunde klicka o belöna så kunde jag koncentrera mig på hur jag går. I låg fart gick det jättefint, men när jag ökade för mkt i fart så testade hon ställande under gång och när det blev "fel, fel" som svar av matte så gick hon över till läggande men även där "fel, fel".. haha.. och hon som gjorde dem så fint o snabbt...
Saktade ner igen i farten och vips så satt det där igen!! Så jag får öka takten lite mer långsamt mellan gångerna.. *skriva upp*

Sen fick D ett hjärnsläpp.. eller matte rättare sagt. Utan förberedelse gick jag snabbt över till fjärren... dumma dumma jag... helt plöstligt kunde hon inte stå. *nääää, det där känner jag inte igen*.. skiiiiit... Som tur är så fixade det sig och nu när vi gjort det idag så gjorde hon det lika fint som alltid igen..

Tyson fick komma ut en sväng. Har känt att han inte går helt rent, och det bekräftades av Susanne.. Han avlastar höger bak, och det är den höften som är sämre än den andra (D isf C)... så jag ska boka tid för röntgen så jag får svart på vitt hur det ser ut och om det är det som spökar. Jag måste veta, för han ska inte gå och ha ont, min älskade T.
Han haltar inte men ändå...
Värmde upp honom ordentligt innan vi fortsatte, körde sen några apporteringar som han gjorde kanonfint!! Metallen eller vanlig.. skit samma, säger T. Han älskar bara att apportera :-) .

Körde lite ff under vanlig gång och språng marsch. Duktig kille :-) .
Sen körde vi även lite framåtsändande. Jisses vad han börjar fatta detta, utan att gå ner i fart ut  till "gruppen".. min plutt!!! Nu måste vi få platsliggningen att fungera!! Så ska vi visa att vi visst kan!!

----------------------------

Så till 60kg-problemet.....

För ca 3 veckor sen kom en "granne" förbi mig. Hon bor på en gård som har en väg som går "genom" denna gård som jag brukar gå på när jag är på en "kort" runda (45 min) med hundarna. Denna väg får man gå på, vill jag börja med att säga.

Nåja.. hon berättade då att hennes Boerboel (sydafrikansk mastiff) nu har har hoppat på 2 hundar som gått på denna väg. Ok.... jag stod där, allmänt stressad för att jag var sen o på väg till J.
Hon babblade på och berättade att hanen dött nyligen och det var tydligen efter det som tiken hoppat på dessa 2 hundar (olika tillfällen). För att göra historien kort så bad hon att jag skulle ringa varje gång jag ska gå förbi där, så håller hon hunden inne. Jag var stressad o ville bli av med henne plus att jag hade feber o inte riktigt vid mina sinnes fulla bruk o svarade: ok... kan jag väl göra. 
Vill ju inte att mina hundar ska bli skadade, för det lär ju inte vara denna bjässe som får skador.. Den väger ju nästan mer än mina 2 tillsammans..

Allteftersom så har jag blivit mer o mer irriterad över detta. Varför ska JAG lösa HENNES problem? 
Mötte henne på en av mina promenader med hundarna då hon stannade till i bilen o frågade hur jag tyckte det fungerade. Jag sa helt ärligt att jag tycker det är rätt så jobbigt. Jag har, pga hennes hund, börjat dra mig för att gå den vägen osv och JAG har inte gjort nåt fel.
Hon pratade på, men lyssnade inte på vad jag hade att säga vad som faktiskt gäller ang tillsyn av hund. Jag var lugn och saklig (jo, det var jag faktiskt), sa även: andra hundar då?? Vad händer dem om de kommer förbi på denna väg o din hund attackerar dem... Noll mottagning hos damen. Hon sa: ja men jag bor på en stor gård på landet och har rätt att ha mina djur lösa på min tomt. öh... jaaaa, om de inte orsakar skada för andra och du har koll på den... och DET har hon ju uppenbart INTE. Och sen sa hon nåt om att den gör ju bara rätt: vaktar sin gård.

Hon kommenterade även att jag ju har mkt bättre styr på mina hundar än hon har. Öhhh, jaaaa svarade jag.. men det är oxå träning varje dag. Jo, men jag tränar oxå varje dag svarar hon. Hon får inte äta av maten förrän jag har sagt varsågod och så får hon inte gå ut före mig genom dörren... ja men oj... förlåt.. då förstår jag. ELITTRÄNAD med andra ord. *suckar*

Hon ringde sedan några dagar senare, jag "missade" samtalet. Hon hade snackat in ett meddelande där hon sa att hon tyckte det var synd att vi inte kunde glädjas åt hundägandet tillsammans... öhhh. det ENDA vi har gemensamt är att vi äger hund, sen stoppar det...  Hon ringde 2 ggr till den dagen, men då pallade jag inte prata med henne...

Har nu pratat med polisen och länsstyrelsen. Ska få hemskickat exakt vad som står i lagen om tillsyn av hund och katt. Polisen sa bara: du SKA INTE ringa till henne!! Vi pratade en stund och jag fick goda råd hur jag skulle gå vidare, men hon sa oxå att det var skrämmande hur noll vetande vissa folk är.

Vi får se hur det går nu....

------------------

Det sista.... dålig planering hos min käre bror. Han och Kattis ska gifta sig, vilket är kanonroligt!! Meeeen, helt ärligt brorsan... du kunde inte valt ett annat datum??? 29:e augusti! Det är ju för tusan Bruks SM och dessutom NÄRA....

Kram på er därute!!