Dizza

Cirkuskonster o betyget för Ystadlägret :-)

YSTADLÄGRET, spår med Bengt Hansson

Jag kom sent på söndagen från Kiruna och gasade in på Ystad Bk för en snabbträff med kommande lägerpolare. Verkade från första början dels förlåtande för att jag kom sent och mycket trevligt gäng. Bra start

Måndag morgon möttes vi för att köra första spåret för Bengt. Han ville se hur vi jobbade och hur vi skulle gå vidare i utveckling. Jag var sketanervös. Dizza har aldrig gjort upptag av spår... oops... matte för olärd för sånt. Nåja... Vad händer? Jo, Dizza fattar inte alls vad hon ska göra och tycker sen att man kan dyka ner i varje sorkhål istället. Kraftigt NEJ från matte som skrämmer skiten ur instruktören. *fniss* tur att han inte har dåligt hjärta.
      När jag selat av henne dyker hon ner igen, och denna gång "lyckas" hon att plocka upp en sork som hon dödat dessutom... yipppiee.. bra jobbat, Dizza.... :-(
Bengt bestämmer snabbt att vi inte lämnar dagen utan ett lyckat spår. Så, hon fick ett nytt spår på ett annat ställe senare efter lunch, som hon jäklar imig jobbar i stenhårt och spårar riktigt fint. Upptaget var väl inget strålande, men jag förväntar inte elitupptag av henne för det är ju inte något jag lärt henne... mitt fel. Det är varmt och kvavt men jäklar vad hon kämpar OCH lyckas. Matte kör leendes hem efter dagens slut.

Vi kör även uppletande under denna vecka, vilket jag är glad att vi gör med Bengt eftersom det inte heller är något jag kört Dizza med och jag gillar Bengts tänk i uppletande. Passar som handen i handsken för oss.
Jag känner att Dizza köper detta med hull och hår och rusar som en gasell i rutan, MED näsan på!! Så detta ska jag försöka förvalta så gott jag kan med båda vovvarna. Tyson fick också leka med oss när det fanns tid över.

Spåret och upptagen resten av veckan går upp och ner.  Men jag såg definitivt en stigning i kunskap och erfarenheter både hos mig och Dizza. Hon spårar med mycket muskler och drar på som tusan, men jag har fått ner farten med att sätta in s-kurvor så hon hela tiden måste jobba för att följa spåret. Apporterna har blivit mkt bättre, hon markerar inte bara kort och fortsätter spåra utan nu plockar hon upp och kommer för lek till matte med dem. Plutten!!

Vi spårade på massa olika typer av underlag, men jag märker att jag får jobba hårdare med just "sorkmarker" med min prinsessa. Skogen jobbade hon kanon i, och andra ängsmarker där det inte fanns sorkhål.

Sista dagen hade vi en tävling, och den gick käpprätt åt h-vete för oss. Vi hade en bit transportsträcka, vilket räckte för att hon skulle tagga upp inför spåret. Så noll fokus för upptag, men hon hittade till slut spåret, men hade tyvärr missat första apporten. Nåja, hon kämpade och jobbade jättefint efter det, men noll apporter så jag kände inte att jag ville stoppa henne för vatten och paus. Jag var rädd för att det skulle stjälpa mer än hjälpa. Hon klarade inte hela vägen, dels pga värmen och dels för att hon inte fick kvittens på att hon gjorde rätt. Det är vad jag tror.

Jag är jättenöjd med veckan, med härliga träningskompisar och urgoa Bengt som innehar en himla massa kunskap och en tipsbank utan dess like för olika lösningar. Nu hoppas jag på att ev komma med och leka i spårgänget i Ystad, men de är redan himla många... vi håller tummarna dock :-)

----------------------

Vardagen efter lägret har mest bestått av fixeri hemma.
Jag har bland annat slipat en vitlackad trappa ren från färg och klarlackat den och det tog sin lilla tid... pust... Men det blev jättefint.  Nu återstår hallgolvet som ska flytspacklas och läggas golvvärme i för att slutligen sättas klinker på. Det kommer bli jättefint, men det är massa jobb kvar!!
Jag tycker sånt här är kul! Jag är inte alltid den med största tålamodet, men jag gillar att känna att JAG KAN SJÄLV!! med lite hjälp så klart... Men tummen mitt i handen har jag iaf inte.

Jag har även försökt klämma in lite lydnad och spår. Jag o Dizza är anmäld till LK2, och hoppas vi är klara till dess. Hon är för underbar att jobba med och jag känner att Tyson, eller rättare sagt jag, har fått en nytändning och jag har hittat tillbaka till rätt sätt att träna med honom. Hoppas på ett lägre spår inom kort med honom, om jag lyckas klura ut platsliggningen (pip). Dizza tänkte jag också starta i ett lägre spår. Lydnaden sitter där det mesta. Dock ej framförgåendet som jag struntat i... lathet. Men det borde vi klara oss utan... *hoppas*

Senaste spåret måste jag berätta om!! Det var igår, söndags. Jag gick ut och lade spår med upptag och belöning kort efter för bekräftelse om rätt väg för dem. Sen till Dizza, ett kringelikrok-spår med s-kurvor med totalt 7 apporter. Till Tyson blev det kringelikrok, vinklar och en del motvind, totalt 8 apporter. Längd på D's spår; ca 400 m. Tysons spår var nog en 500-600 m.

Detta lades på ängsmark med massa kaniner på och rätt så kraftig vind.

Det råkade ligga lite väl länge... matte var lite disträ under väntan... så det blev nog nästan 1½ timme för Dizza o 1h45min för Tyson.

Dizza fick börja. Hon var redan när jag selade henne väldigt på. Men ändå fokuserad. Släppte linan lite och j-ar vad hon drog iväg. Linan brände i händerna.... Men hon tog upptaget klockrent!! Jisses, vad imponerad jag blev! Lugn, tänkte jag för mig själv, inte ta ut lyckan i förskott nu.... Första apporten; yihooo, matte!! Kolla vad jag hittade!! sa Dizza. Hon kom rusandes till mig och vi lekte med hennes favvogris. Efter det tog jag undan grisen, ställde mig upp och hon satte igång med spårandet igen. Kort efter var en ny apport. Åter igen kommer hon med den till mig!! YES!!

Hon jobbade även när hon, pga vinden, låg lite från kärnan till apporterna. Så de verkar ha fått en större betydning än innan för Dizzelizz. Inte bara spåret som gäller! Jag var kanonnöjd och stolt över min plutt som kämpade så bra i spåret. Vilken lycka!

Tysons tur! Och jädrar i mig vad han fick kämpa. Liite svårt vid upptaget, men löste det och fick kvitto på att han var rätt iom apport/belöning kort efter! Han köpte det med hull och hår och jobbade på bra. Jag märkte dock att när han började bli trött så började han slarva lite, vilket gjorde att han fick jobba hårdare i slutändan. Men han kom in med alla apporter och en mycket nöjd matte i släp. Jädrar vad han jobbade och kämpade. Han gav tusan i mig inte upp.

Jag ska på Vixax-lägret nu i helg, och jag ser fram emot... tror jag (nervöst fniss pga att jag hört att han är en hård lärare) och hoppas på att få hjälp med spårningen med Tyson. Han är duktig, men jag har nog gjort det för lätt för honom, och behöver en nytändning och nya tips för att komma vidare. Denna helg är Tysons helg :-)

Nä, nu ska jag sluta babbla...

C ya!