Dizza

Vad har hänt i våra liv...

Vi har spårat lite, ca 20-25 m spår med näring, som hon klarade galant! Hon tar inte all godis/korv i spåret, men spårar fortfarande väldigt intensivt och i kärnan. Matte och husse jublar inombords.

Hon är fortfarande helt underbar, och vi blir bara mer och mer förälskade i denna lilla, men kavata varelse. Tyson gillar henne skarpt, en riktig kul lekkompis har flyttat in. På morgonen kan han ligga och pipa för att han vill att hon ska komma ut ur sovrummet och leka med honom.

Jag kör lite kontaktövningar, vilket är en barnlek för henne. Hon har det naturligt i sig och man kan komma på henne där hon sitter lugnt och bara tittar på en med sina förundrade ögon, utan att man kör kontaktövningar just då. Hur sött är inte det då?! Annars kör vi lite sitt och ligg, och så leker vi en massa.

Vi har varit till klubben ett par ggr och det tycker hon är spännande. Det har varit mest för miljöombyte och se nya ställen och hundar. Det jag inte gillar dock är när ALLA bara ska komma fram till henne och hälsa, ibland vill jag bara vara med henne och inte ha folk omkring puttandes och nuttandes. Hon älskar folk, så det är inga problem på det sättet. Men t o m folk på Bk frågar inte ens om de kan få hälsa på henne utan bara rusar fram till henne. Hallå!!!

Men det värsta är personer som bara låter deras hund komma fram till oss för att nosa/hälsa. VARFÖR?! FRÅGA först, för h-vete! Jag satt med Dizza i knät för att det var fuktigt och kallt på backen (det regnade) och helt plötsligt hör jag bara hur en person säger; "ja, du får väl hälsa lite på valpen innan vi går ut och kör programmet" ... Och så hade jag en hund i huvet som nosade på Dizza. Han gjorde i och för sig inget, men vad är det för sätt?! Tänk om det hänt nåt när hon sitter i knät på mig, då hade hon inte känt sig speciellt trygg med mig efter det, eftersom jag "låtit" det hända. Tack för det televerket!

Sist och inte minst måste jag be om ursäkt till en vän. Jag gick och fick för mig att denna gulliga, härliga person gick lite väl fort fram med sin valp. När jag själv insåg att min Dizza självmant går vid ens sida och tittar upp utan krav eller kommando så insåg jag hur fel jag bedömt situationen. Förlåt, vännen!

Så här i efterhand så handlar det nog om att jag själv är rädd att gå för fort fram nu när man har en "vuxen" hund att man inte tänker på att börja om med valpen, och börjar "kräva" för tidigt. Jag vill att Dizza ska få vara valp och inte få för mkt krav hängandes över henne.