Vixaxlägret

Shit, pommesfrites vilken helg...

Det har varit kanonväder, strålande sol med klarblå himmel och inte under 25 grader... Måste säga att det var liiite för bra för mig ute i spårmarker... Speciellt idag med väldigt lite vind. Pust.

Nåja, åter till lägret.

Vi träffades redan fredag kl 10. Vi började i en lektionssal och Thomas Wiman presenterade sig och hur hans tänk inom spåret är. Lät redan då mycket intressant och jag såg fram emot dagarna som skulle komma. Dock måste jag erkänna att jag var en del nervös då jag fått förhandsinfo om att han är rätt hård och inte rädd för att säga vad han tycker.... Vad skulle han säga om Tysons arbete, eller rättare sagt mitt arbete med Tyson???

Alla presenterade sig och sin hund kort och vad vi förväntade av lägret. Lite mer teori och grundmaterialet för hur vi skulle arbeta under helgen. Sen lunch och sen bar det äntligen ut i spårmarkerna.

Tysons första spår var inte så lyckosamt. Det visade sig sen dagen efter att det var kossornas favvoplats och stanken var rätt stark där. Hur som helst. Det första spåret var ett inventeringsspår för Thomas så han kunde lägga upp en plan för vidare spår under helgen.
Tyson var väldigt tveksam till en början, men jobbade. Efter första apporten så bar det dock av och när vi kom ut ur ko-favvoplatsen så var han som han brukar vara; tydlig och säker i spårningen. Dock låg han lite i vinden. Men, han löste uppgiften och matte var glad!

Spår 2 samma dag blev ett något längre spår, med några riktningsändringar och 3-4 apporter. Detta gick MYCKET bättre. Så från att Thomas tyckte han var ngt osäker i spåret så lät det bättre denna gång. Men, vi skulle fortsätta checka av detta. Jag fick även lite tips om linhanteringen och Thomas "fiskespö-känsla-metod", vilket fick mig att kunna läsa Tyson ännu bättre med att känna av tydligare hur säker han var i spåret.

Ska tilläggas att Dizza var duktigt putt över att hon inte fick jobba!! För hon är faktiskt nr 1, i hennes värld då. Och propsar på att vara det i min värld också, ALLTID. Men så är inte fallet och detta var Tysons helg.

Jag jobbade med en tjej som heter Sara och har en 14 månaders högbent malle. Han jobbade riktigt fint och samlat och det var riktigt trevligt att se. Jag behövde inte coacha speciellt mkt var jag lagt spåret för det klarade han ut finfint.

----------------------

Lördag.

I och med att spår nr 2 gick så mkt bättre än nr 1, dagen innan, så bestämdes det att vi skulle bygga på i spåret på längd och fler vinklar. Även här lade Sara ett spår till mig. Hon hade stenkoll på var hon gått och var apporterna låg vilket är en skön känsla, så man kan fråga om man blir tveksam när man läser hunden. Med de verktyg Thomas gett mig dagen innan kände jag mig mkt säkrare i att läsa Tyson även om han är en tydlig hund.

Tyson kämpade i det varma/heta vädret och fick ett dike med bara jord/sandunderlag vilket var riktigt jobbigt för honom, men han arbetade sig över diket och fick sen fäste igen för att få en apport... men den missade han. Han fick ett litet tapp precis där och var på "fel" sida för att få den i vinden. Nåja, han kämpade så matte var riktigt nöjd, även om jag kände att han var lite osäker igen då och då i spåret. Men överlag riktigt nöjd med hans kämpande.

På em så bytte vi grupper, och vi skulle testa tapptekniker. Detta skulle bli spännande för mig iom att Tyson knappt fått spåra senaste månaderna, iaf inte konsekvent. Och även för att jag knappt lagt några svårigheter tidigare till honom i forma av återgångar och sånt.  Och jag skulle få coachning hur jag skulle jobba när jag ser att han tappar spåret. Tack och lov att han är tydlig... *puh* .

Therese lade ut tappspåret som innebar en raksträcka på 50-75 m innan återgången började. Återgången var på minst 25 m, så vi skulle få jobba i linans längd. Där spårläggarna vände och gick tillbaka lades en apport och sen vid återgångens början gjordes en böj ut från raksträckan. Detta skulle helst vara i medvind, vilket det blev.

Tyson jobbade med ett bra tryck och fin koncentration. Han jobbade sig ut till återgångens "slut" och markerade apporten. Mamma (jag) hoppade ut i glädje och lekte med honom. När det var färdigt ställde jag mig bara upp och sen så gick Tyson ut för att leta fortsättningen. Direkt visade han att han tappat, jag väntade lite när han gjorde sina volter för att få in spåret igen. Väntade dock lite för länge innan jag började backa i spåret och fortsatte med att låta honom ringa in det i linans längd.
Plötsligt gick han in i kärnan och fick spåret, jag (pucko) missade att berömma för jag gapade i ren förvåning hur fint han sökte spåret. Så han släppte det men jobbade vidare medans jag backade mot återgångens början. Sen tog han den kanonfint i böjen och fick ett duktigt drag i linan och spårade kanonfint till slutet!!
Thomas kom och gav mig en high-five och sa grattis. Jisses vad glad jag blev!! Tyson fick beröm!!
Självklart insåg jag själv hur fint han jobbade och var kanonnöjd, men Thomas beröm slår rätt så högt måste jag säga. Han säger inget utan att mena det, så man suger verkligen åt sig.

Dizza fick även hon denna dag ett spår. På tiden, om man hade frågat henne. *fniss* . Madde var snäll och lade ett spår med vittringsruta och vinkel från den och sen 3 apporter plus slut och ett antal riktningsförändringar. Vinden var dum och vände lite till vi skulle ta spåret, så slutet fick hon i motvind. Men skitsamma, för det är ju inget man själv kan styra.. Underlaget; riktigt torrt och sandigt på vissa ställen.

Dizza analyserade riktigt fint och var kanonsäker när hon tog spåret vidare. Jag bara log, även om hon brände i händerna efter att ha dragit på duktig i linan.. Första riktningsförändringen; klockrent. Sen kort efter en apport som hon själv tog upp och vände för att komma till mig med! Yey! Vidare, en apport till och samma visa! Dubbel-yey! Sen blev det lite fel med var vinkeln gick, men Dizza visade oss genom att dra i linan säkert och hittade en apport för att få oss att fatta att vi skulle lite på henne. Jag kände själv i linan att hon var säker på sin sak och därför lät jag henne fortsätta och det var ju tur.
Slutet fick hon tyvärr i vinden och drog upp näsan och som en äkta belgare vindade hon in den. Men det spelar ingen roll för hon jobbade så himla fint! och Madde hade gjort ett kanonjobb.

Tillbaka på klubben körde vi ett kortkort lydnadspass med en platsliggning också. Dizza, som jag ska tävla med snart, låg kanonfint utan att snusa något.
Testade inkallning med ställande igen och jag fick en jättefin inbromsning och då stoppade jag där. Man ska väl sluta på topp?!

Kvällen bestod sen av mat, karaoke, hundsnack och en massa skratt. Och så fick vi bevittna en förlovning mellan Kent och Marie. Stort grattis!!

--------------------------

Söndag.

Vi började dagen i teorisalen, där vi skulle berätta om vad vi klurat ut med hemläxan vi fått. Vi skulle själva lägga upp övningarna för dagen med hundarna. Vad behövde vi träna på och varför.

Jag ville köra en tappteknik på Tyson igen, för att se att det inte var en engångsföreteelse och för att jag skulle bli bättre på hur jag skulle sköta mig med lina osv.

Med Dizza ville jag ha ett lite längre spår och ungefär samma svårigheter som första.

Åsa la ut mina spår idag.

Tysons spår gick kanonbra, han gick ut 2 ggr för att checka av återgången och jag var tidigare i att börja backa och han jobbade fint och koncentrationen var hög. Han löste det finfint även denna gång, så vi kanske har lite styr på det. Vi ska fortsätta med att lägga in dessa övningar i spåren. Jag var jättenöjd med killens prestationer!!

Dizza gick som en klocka! Jisses vad damen växt i spåret. Så svårt underlag och hon gick som en dammsugare, ja jäklar vad jag fångade flugor med min öppna häpna mun i spåret. Och apporterna har hon verkligen fattat vad som gäller! Riktningsförändringarna tog hon också klockrent. Men analysering i vittringsrutan var jag mest imponerad över! Jäklar vad snyggt. Och under spåret kände jag också att hon blivit så mycket tydligare för mig och det har nog dels med att jag fått fler verktyg och i det gjort det enklare för henne och Tyson också.

Jag hade kunnat slutat där för dagen, men ytterligare en övning låg på tur.

Nu skulle vi köra konkurrensspår. Totalt 10 ekipage. Ställde oss i 2 linjer, som ett L och gick rakt spår vilket gjorde att vi korsade varandras spår. Sen hämtade vi hundarna och startade spåren samtidigt vilket gjorde att vi kom att korsa ungefär samtidigt på vissa spår beroende på den andra hundens fart. Och jäklar vad Tyson ville äga sitt eget spår. Han sket i allt annat och tuffade på, speciellt då Monica och Reja fick gå före honom och jag höll in honom lite när de korsade på sitt spår. Riktigt roligt att testa!

Bilder på några från spårgänget och även lite Mondioring och ngn liten kampPapillon från Stridsmarken kommer senare.

Jag vill tacka det härliga spårgänget och så självklart Thomas för att du öppnat mina ögon för spårvärlden. Jag ska försöka förvalta de verktyg jag fått och jobba mer aktivt med spårningen med mina hundar, inte mer tid i garderoben i väntan för dem... :-)

Kommentarer
Postat av: Tina med "de gamla"

Tack för trevlig pratstund i bilen ut till spårmarkerna, vi glömde ju nästan bort att vi skulle visa vägen för resten av gänget.

Tomas är en jätteduktig intruktör.

Roligt att du blev nöjd med lägret.

Vi hörs och syns säkert framöver. (världen är ju ganska liten)

Ha det gott

/Tina

2008-07-27 @ 20:39:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback