Dizza

I torsdags eftermiddag, för en vecka sen alltså, åkte jag o vovvarna norröver mot Villingsberg, väster om Örebro.

Dags för träningsläger med spår, lydnad o uppletande på schemat. Vi kom fram vid elvatiden på kvällen o de flesta sov redan. Vi fick våra korridorsrum o lakan o vi kraschade rätt snabbt.

På morgonen vaknade jag smått ledbruten av dålig madrass o vovve i säng. Men mysigt o varmt var det iaf... hehe . Dizza låg i sked med mig o Tyson hade varit smart o tagit andra sängen o hade den för sig själv.

Vi började med lydnad o pga många deltagare bestämde jag mig för att bara köra Dizza för instruktör o Tyson vid sidan av själv. Sagt o gjort. Vi gick igenom kontakten, bakdelskontrollen o lite fritt följ till att börja med. Vi fick beröm för hennes fina arbete o kontakt. Jag fick lite småtips att tänka på för att få den bästa helheten o hur jag kan hjälpa henne göra kanonrätt. Tacksam för tipsen, o dessa använder jag redan.

Vi avslutade med lite budföring eftersom hon varit lite försiktig med män som mottagare. Vaddå? näääää inte alls sa Dizza o rusade glatt mellan mig o mottagaren. Sötnos. Hon ville dock efter snabbt sättande vid mottagaren springa tillbaka till matte, men hon höll sig o jag kände mig stolt över min Dizzelizz.

Vi tittade även på de andra ekipagen o jag försökte snappa upp så mkt som möjligt i tipsväg.

-----------

Eftermiddagen var i spårskogen. Jag lade ett spår till Dizza som inte blev så långt pga snårigt o svårtillgängligt område där jag skulle lägga hennes spår. Ett slut i form av kamptrasa, men inga apporter i resten av spåret eftersom hon skitit i grejerna o bara velat fortsätta spåra.

Till Tyson ville jag ha ngn annan som gick det, så jag inte har ngn som helst koll på var det går o bara får lov att förlita mig på min spårgalning. Kent fr skåne hjälpte till med det. Och vilket spår sen!! Jisses! Det var dagens motion för matte, jag trodde jag skulle komma blodig o rispig i ansiktet tillbaka efter spåret pga allt snår o tät granskog han hittat. hehe

Dizza fick gå först. Matte dumsnut glömde långkopplet jag brukar ha under spårning, o gick med vanligt koppel. Detta resulterade i att Dizza, som drar som en bulldozer, blev väldigt störd att hon inte fick jobba helt fritt utan omedvetet blev styrd av mig. Men hon tog sig igenom spåret o hittade slutet. Läxa fick jag; kör med lina, minst 10 m, så hon får jobba mer fritt. För spåra, det kan hon.

Tyson då? Jo, jäklar, det är nog ett av de bästa spåren han gått. Han jobbade så himla bra o kämpade igenom svårigheter i form av terrängbyte titt som tätt. Missade en apport i vattensjukt område, men jobbade som tusan för att hitta den. Han hade nys på den, men kunde inte lokalisera så jag tog ett steg i spårets riktning o han släppte den o jobbade vidare. Trots detta så var jag kanonnöjd med honom o han var så himla stolt efteråt!! Min stiliga pojke. Fick även fin kritik från spårläggaren över hans spårning. Kul, kul!

------------------

Lördag; vaknar med stel nack o inser att en natt till blir för mkt för min kropp i dessa sängar. Bestämmer mig för att åka hem på kvällen när all rolig träning är över.

På morgonen åker vi med den andra instruktören på spår, eftersom vår grupp bestämt sig för att köra lydnad hela dagen. Envisa jag ville köra spår igen för att se förbättringarna med Dizza o ännu ett spår med Tyson. Vi körde till en ny del av den underbara skogen o jag fick Mia att lägga Tysons spår. Hon fick fria händer.

Till Dizza hade instruktören lite tips om olika lösningar för att få upp intresset för apporter o slut o inte bara spåret.

Så till Dizza lade jag ut 3 st 70 m långa  och raka "ut-och-in-spår". Ett spår där jag snitslar exakt där jag gått, lägger leksak i slutet, går tillbaka i mina fotspår till starten. Detta för att hon inte ska kunna spåra vidare efter saken, utan spåret tar slut där. Man måste givetvis vara grymt snabb att leka o sela av henne så hon inte spårar tillbaka. Gick även i båge tillbaka till vägen.

Första spåret: WHAT?! Finns det inget spår efter grejen??? Dizza såg ut som ett frågetecken, för att sedan plocka upp grejen o då lekte vi massor o hade kul.

2:a spåret: fortfarande fullt ös bulldozer fart, men tog grejen direkt. Dock fick hon en pinne i bröstet när hon spårade så hon tjöt till. Men hon tog snabbt upp spårandet igen. Bra, tjejen!!

3:e spåret: mkt bättre, lugnare tempo. Fortfarande bra i spårkärnan o låg nos. Tummen upp!!!

Detta har vi jobbat vidare på hemma o det fungerar kanon!! Tack för tipset, Sara!

Tysons spår? Så himla bra igen!! Jobbade jättefint o noggrannt. Varenda apport in denna gång! Fick även höra att han "spårade som en Gud". Matte blev flera decimeter längre o sträckte på sig av stolthet! Min killle! Fick även lite småtips där hur jag skulle jobba vid apporterna o påvisen.

-------------------

Uppletande på em. Fick lite tips o testade av med Dizza. Hon fattade detta rätt snabbt o hade fin fart ut och in till matte med grejen!

Efter detta var det dags för lagtävling. Denna gick ut på att alla i laget hade med en hund o på appellplanen låg 20-talet saker utspridda för "uppletande". För att nämna några saker: kastrull, dunk, mjölkkartong, borste, sopkvast, trädgårdsstol i plast.

Där fick vi så ett visst antal minuter att få in så många saker som möjligt. De olika sakerna gav olika många poäng. Stolen hade då högsta poäng haha. O jäklar, det var f-n ta mig en hund, schäfer, som drog in denna stol till husse. Coolt!!

Jag tänkte Tyson skulle bli lite väl maxad av konkurrensen med de andra att det ev kunde bli svårt för mig att få honom att fokusera, så jag tänkte testa Dizza. Vi hade 2 duktiga hundar i vårt lag som vi förlitade oss på. Tur var väl det! Det var för långt från baslinjen till första sakerna att Dizza inte kom tillräckligt djupt för att fatta vad som skulle göras. haha. Men kul hade vi. Vårt lag kom 3:a av 4 lag, och var det enda laget som bara körde med 2 hundar.

Efteråt gick jag närmare med Dizza, för att se om hon fattade vad som skulle göras. Hon fick nys på en sak; en hårborste. Hon tog den i mun o jag jublade o kallade in henne. Vad gör hon? Jo, hon  hoppar o skuttar som värsta kalven på kobete med borsten i mun. Hon slänger sen upp den i luften i en båge. När den landar så dyker hon på den med bogen först o sen rullar hon o ligger på rygg på borsten o ler med hela huvet. Jag asgarvar vid sidan av. Ja, men vad ska man göra med ett charmtroll/clown som Dizza?

Tyson fick sen komma ut o testa utan andra hundar vid sidan av honom. Shit vad roligt det var, sa han o sprang ut  och hämtade grej efter grej till matte. Duktig kille jag har!!

Åkte därifrån med ett stolt leende på läpparna. Vilka vovvar jag har äran att leva med.

Hade kameran med, men måste medge att den inte plockades upp speciellt mkt, eller nästan inte alls faktiskt.  Och de bilder jag tog var väl inte tipptopp.... Här är ett par...


Cefeus FloJo tittar på matte Pia. (en av de härligaste Kelpies jag träffat!!)


Lille Elliott vid sidlinjen, glad mest hela tiden detta lilla charmtroll.

Jag är så himla nöjd efter helgen o har spårat lite i veckan med framsteg efter de små tipsen. Man kan dock märka att de var trötta efter lägret. Men kämpaglöd har mina små hjärtan. Nu ligger de här vid min sida i soffan o snarkar.